Ja, imorgon är det Skärtorsdag.
Det är inte det andra namnet för rosa jag tänker på angående imorgon.

Imorgon skärs jag upp. Ja, eller hur låter det grymt.
Jag har varit helt nojig. Har bara en bra stund nu.. Kommer nog bli det senare igen.
Undrar lite lätt gråtmilt om N kommer dumpa mig för en snyggare tjej utan ärr i ansiktet.

Jag har ärr överallt. Tre operations snitt på magen, en hel radda på händerna och ett på handleden efter en 350 graders ugn- så nej jag har inte skärt upp mig för att ta mig liv.
I svanken efter en hylla när jag reste mig upp, på benen ja.. överallt...

"Bittrast" är över titt hålet som läkaren så nöjt beskrev för mig efteråt att- ja det kommer ju aldrig synas! Eller hur. Något år senare var jag gravid och med takt med magen som växte, så drogs även ärret ut.

Tack för den fula naveln, läkarn!

Jag är jätte nervös för imorgon. 7.50 ska det börjas och ta som tidigare sagt 1 till 2 timmar.
Hade ju hellre legat i min säng om man säger så.

Sista kvällen med mitt gamla utseende alltså. Nostalgisk nästan.

Vågar jag?