Löpa till skogs


För övrigt har jag faktiskt varit duktig.
Har börjat springa lite. Varken långt eller länge, men bara så att jag kommer igång någon gång. Nu är ju snön och isen nästan borta.
Men idag fick det bli annorlunda. N ar märkt att jag varit lite nere sista tiden, så han skickade ut mig.
Jag muttrade om att det just började regna, men både jag och jycken fick ingen pardon.

Bra för oss. För väl ute så släppte det.
Har laddat ipoden med ny musik, bland annat E.T och en annan som hon har gjort, Who Am I Living For?.
Var ute och sprang i lite mer än en timme. Ja, inte nonstopp- utan la in lite intervaller, utfall, step up, stretching och ja- även lite dans.  Var väldigt ovant, men blev som en kul utmaning att då inga vettiga människor är ute i skogen när det regnar. Utom jag då, men det kan vi ju skippa att prata mer om...  Prova nästa gång ni är ute!

Det är fruktansvärt jobbigt att gå utfall ned för en backe.
Och använd er av det som finns, en sten är en bra step up bräda, använd träden för stretching. Pausade i ett vindskydd lite och gjorde träning för armarna. Gillar också att springa i skog- småstigar etc för det är mjukare att springa på och man liksom studsar upp mer än på hårt asfalt- så då tar inte knäna stryk. I skog är det ju mer hinder, och små backar och liknande för variation.

Tidigare har jag sprungit kvällsturen med hunden, eller nu som de senaste dagarna då det har varit dimma. Tycker egentligen inte om att springa, men jag vill komma in i det. Så länge jag inte ser hur långt det är så är det okej. Alltså är mörker och dimma okej. Har dock alltid gillat att springa i skogen. Utmaningen att se upp för stenar, grenar och rötter gör att man koncentrera sig.  Gillar inte eljusspår, jag blir för uttråkad. 

Kan ju tyckas att det är lite farligare att springa då det regnar eller är blött.
det kan det ju vara, då det är halkigare, men då får man bara se upp lite mer, och kanske hålla sig mer till de lite större stigarna. All snö och is var inte borta, så det slutade att jag sprang fram och tillbaka på vissa stigar som var bättre där vattnet sjunkigt undan. Så om någon sett mig hade de nog skrattat.

Kom hem och duschade och var riktigt nöjd med mig själv. Undrar om jag kan gå imorgon.  Vovven var nöjd också. Hon fick springa loss ordentligt och hittade pinnar som vi kastade. Nu väntar jag på att lockarna ska torka innan jag ska utsätta det för hårmisshandel så det blir rakt.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Lilli Nyfiken - Junibrud 2013!

Familj Vänner Foto Choklad Böcker Bakning Matlagning

RSS 2.0