Jag är på ett uruselt humör. Mår inte så bra heller.
Huvudvärken eskalerade, så fick bli en treo och en nattinatti i 2 timmar när jag kom hem.
Det har inte riktigt släppt än, och det känns som att jag i ena stunden ska brinna upp och i andra förfysa en kroppsdel. Tung i huvudet och ingen ork.
Sen vad som låg på bordet när jag kom hem, gjorde mig ju inte gladare direkt.

Idag fick jag två brev på posten. Ett var från sjukhuset.
Det hett efterlängtade brevet om att operationstid är bokad.
När undrar man ju.  Jo, 14 april.

Just den där veckan då allt i april tycks hända… Tordagen den 14 april hade jag tänkt att svischa ned för backarna på slalomskidor. Tack för den.
Har väntat sen september förra året. Bara en vecka som inte passat sen dess, och då var jag också på skidor. Både då och nu är jag ju inte ens i Sverige.

Får ringa och omboka imorgon. Då kommer det väl bli mellan 21-29 maj, för då befinner  jag mig inte heller i Sverige…

Det andra brevet var från skatteverket. Och för första gången ska jag få betala tillbaka.
Tack för den soc… De har inte skattat de pengar man får för att man är kontaktfamilj.
Det är inte en så stor summa, men det har tydligen dragit iväg ändå.
Och de som lovade att allt skulle vara klart, att vi inte behövde tänka på skatten etc.

Så får ringa dem också och se till att de drar högre skatt.
Inte nog med att det tog 6 månader innan betalningen ens kom igång.
Vi gör det inte för att vi ska tjäna några pengar på det. Vi gör saker tillsammans med lillprinsen, som resor som att åka till Stockholm och titta på fotboll, bodaborg, god mat…

Men jag tycker det är väldigt mycket krångel från soc sida.
De har mage på att gnälla på att många i samhället inte hjälper till,
och att bra foster och kontaktfamiljer inte växer på träd.

Då tycker jag faktiskt att de ska ta hand om de bra familjer de faktiskt har!