Skulle gärna vara en morgon människa. Men det är jag inte. Men när klockan ringer vill jag helst bara blunda igen. Men dottern var ju tvungen att komma iväg i tid för frukosten på dagis. Så väckte henne, lät klockan ringa och tände lampan. Oj, vad långsamt det gick! När vi är på väg mot dörren så säger hon väldigt anklagande:

- Mamma, du väckte mig!

Försökte kontra med hur många gånger hon väckt mig men jag tror inte det fungerade. Nu ska jag snart iväg till vårdcentralen och sedan in till staden. Slutar 15 så jag hinner hem och för att hämta lillan från hennes första långa dag på dagis! Det känns som hela dagen kommer bli jätte lång, och jag vill helst bara lägga mig i sängen. Ikväll ska det visst bli ett ljusparty som jag dumt nog lovat bort mig på.