Igår var vi på Bengts Tivoli som är här i staden, första tivolit för i år. Även om solen sken så var det riktigt kallt! Ett litet litet tivoli var det, och de som arbetade ville nog vara någon helt annanstans. Flertalet av dem stod och kedjerökte och tryckte i sina jackor. Smittsam glädje fanns ju absolut inte. Lillan ville upp i denna, första gången följde fadern med och resterande gångerna fixade hon själv.

Vid det lilla pariserhjulet tog det stopp. Ingen av oss föräldrar fick följa med, trots att det inte var en enda unge med på turen. Varken svenska eller engelska kom från maskinföraren utan ett surt skakande på huvudet. Lillan ville ändå så gärna åka, men vi fick gå fram och avbryta mitt i då hon såg helt livrädd ut. Han lyssnade inte ens på det tysta skriket som kom när hon åkte förbi. Det var sista biljetten också och det var sedan dags att åka och handla lite mat så det var ju trist att det blev så tråkigt i slutet. Lovade att vi skulle åka mer nästa gång något tivoli kommer.

Inte direkt imponerad av Bengts tivoli, ett leende kan de väl kosta på sig tycker jag. I alla fall till barnen!