Strax efter klockan 9 träffades vi, och vandrade iväg till vår fotograferingsplats. Typiskt nog så var det inte alls så varmt under morgonen som de senaste dagarna, så vi frös lite. Mest den blivande mamman då hon mest gick i underkläder. Utom i det sista, då hon hade ett rosa tyg över sig. Herregud, stor eloge - vilket mod! Jag vågar knappt stå framför kameran, och det påklädd... Det enda verkligt negativa var bristen på värmen. Det gjorde att det drog ut en del på tiden. Fick pausa och ut i solen etc. 5 ½ timme totaltid blev det från att vi sa hej till att vi sa hejdå. Men jag fick en massa variationer, rekvisita om ombyten. Så det ska bli intressant att gå igenom allt imorgon.

 

När jag kom hem så möttes jag av en extremt mammig kille, gallskrik så fort jag ens inte nuddade i honom. Så jag kunde glömma allt vad genomgång hette. Knappt så jag kunde koka pasta till middagen... Och ju längre tiden gick, så stelnade jag till. Att ligga/sitta/stå/krypa och vad jag nu gjorde är inte helt fantastiskt för mina höfter. Foglossningsproblemen ställer fortfarande till det, så det är en lärdom jag ska ha med i min utvärdering senare.

 

Trots smärtan så har det varit en väldigt rolig och händelserik dag. Lite pirrigt med den första officiella gravidfotograferingen, men det kändes helt okej ändå! Och som jag sagt tidigare, man lär av att göra och jag är ju ute efter att utvecklas. Kul att lägga 0-1 års barn och gravidfotografering i den mentala påbörjade listan!