"Jomen jorå, jag är mammaledig... Pappan jobbar heltid"

"Mamma, hur kommer morötterna i påsen?" Och förklaring på odling, skördning, tvättning, vägning och paketering krävdes. Tyst i 2 sekunder. "Mamma, hur gör man chips? Mamma, vet du hur man gör chips?" Men hallå... Ät upp din frukost, unge! "Mamma, hur gör man sådana chips som är i rör? Hur böjer man dem?" Tyst. Ät. Låt maten tysta mun... Snälla? Varför vaknade jag imorse? Mjo, såhär var det:
 
Det är fredag - alltså inget dagis. Alltså behöver man inte väcka någon av barnen, som man annars kan behöva göra under  dagismornar... Men när man inte behöver, då slår iallafall någon upp sina blå. Wonderbart! "Mamma, ska vi gå upp snart?"
 
Eh... NEJ!?!
 
"Iiiihhh...blau... hihi... gadadada... iiiiiih!" Vilket betyder "Öj, morsan... Ge mig ett brön, sen byt min blöja, minst två gånger- och då gärna samtidigt..." Går ju liksom inte att skjuta upp eller distraheras bort med en leksak. Hungerskrin eller läckande blöjor. Pest eller kolera? Nej, tack! Lillan gnäller över att hon inte hör vad som sägs på tvn... Lillan vill gå till vardagsrumstvn med Disney Channel, och till X boxen som används som dvd. Jag propsar på att barnkanalen är en fin variation, och visst är sängen skönare att ligga i än soffan?
 
HAH! "Eh... NEJ!!!"
 
Efter blöjbytet smyger jag tillbaka med Liten, och hoppas intensivt på lite slummer. Eh... Jo-men-tjenna! I den höga åldern på snart 7 månader så är han är inte lika lättlurad längre. Från att allt, som mönster på sängkläder, var nytt och spännande, så har han tröttnat på sovrummet och vill hellre springa i gåstolen. I vardagsrummet. 2 emot 1 alltså. Inte rättvist, hur är det här med att mamma bestämmer?!?
 
Eh... HAH!!
 
Idag var sambon iväg tidigare också, alltså  = ingen hjälp på morgonen. Han hade planeringsdag på jobbet. Men spill ingen tår och medömkan för hans del. Han fick hotellfrukost deluxe+ fika, fast den skippade han då han fortfarande var för mätt sedan frukosten + lunch + kaffe + godis...  Och allt detta utan barn eller lyfta ett finger för att plocka fram, tillagning, plocka undan eller disken... Han såg gravid ut, när han kom hem senare på dagen. Nej, allvarligt och helt seriöst så gjorde han det!
 
Själv tuggade jag på en morot, två överrostade bröd och blåbärssoppa, fastän jag allra helst önskade mig ett gigantiskt stort glas med oboy. Min laktosfria mjölk var nästan slut och den behövdes till plättarna som skulle göras till matsäcken som vi skulle ha med oss ut i skogen senare på dagen. Tjatade om att Lillan skulle äta upp sin yoghurt, förlora en halva av min "smörgås" till henne, kontra om att hon måste äta upp yoghurten innan hon fick egen blåbärssoppa. Liten satt i sin stol och mumsade i sig massor av smaklösa majskrokar. Den stackarn. Han hämnades med kletet som hamnar överallt. Överallt! Hår, händer, kind, ögon...
 
Började direkt med plättarna efter frukosten och mjölken räckte precis, samtidigt som jag dammsög alla rum. Packar väskan, köra igång diskmaskinen, underhåller Liten, stoppar Lillan som stängt badrumsdörren (bådar aldrig, ALDRIG, gott med stängd dörr!). Hon tjöt indignerat om att inte jag inte störa när jag öppnade dörren för att dammsuga hörnen i badrummet. Hon hade släpat in, helt syn och ljudlöst, en av sina barnstolar och skurade den. Visserligen helt okej att städa men blev lite misstänksam. Med all rätt visade det sig. En kort stund senare öppnade jag dörren igen bara för att se stol nummer två - som nu sällskapade där på golvet och en Lillan med en pensel som visst inte blivit helt ursköljd (?). De tidigare vita stolarna var askgrå med mörkare partier utav vattenfärg. Helt fantastiskt!
 
Anna med pojkar skulle snart ringa i telefonen för att meddela att de var utanför, och jag påminner än en gång en urtvättad och nött fras om att Lillan ska sätta på sig strumpor. När Lillan kommer ut med en prickig strumpa och en randig strumpa så orkar jag inte bry mig... Lämnade Liten hos en nöjd svärfarmor, för här skulle det gullas med bebis. Hur som haver lyckades vi tillslut komma ut i skogen alla 5 + hund. Alla ungar tjoade hundens namn, som tillslut inte lystrade alls. Barnen löste av varandra med intervaller av mindre utbrott, gnäll, tårar och motbevisningsförsök att de minsann visst kunde klättra upp på de stora och höga bergsstenarna som var blöta och halkiga. En dag i skogen med barnen var ju i alla fall jätte mysigt... I teorin...
 
Tidigare under veckan pratade vi mammor  på att kanske grilla korv och ha med oss varm choklad. Det blev plättar - som jag smugglat i morötter i (mohahaha!  Kidzen märkte ingenting. INGENTING!) (Inte Anna heller...), kex, MER, saft, ostmackor, leverpastejsmackor  och paprika mackor. Eh, Anna?  Alltså ingen korv med bröd och ingen varm choklad. Mjölken var visst slut hos oss båda och jag upptäckte att vi lider brist på en stor termos. 2 små finns dock...
 
Flera timmar senare kommer vi hem till oss, utan att ha tappat bort en enda unge - inte ens lite grann en kort stund, inga brutna ben och inte ens ett enda skrubbsår på någon av oss. Inte så illa, och peppar peppar tills nästa utflykt... Väl inne pilar barnen in i Lillans rum. Vi mammor hamnar på golvet med dagens skörd från skogen. Okej, jag erkänner... Det var min påse vi fick igenom. Jag hade plockat på mig mest... Barnen kommer ut då och då i diverse utstyrslar. Fick bryta när någon hade börjat hälla vatten från Lillans kvällsglas i olika grytor som tillhör barnköket. En del hamnade på golvet. Mmm... Vuxensamtal kan ju faktiskt tas via sms på kvällen - hallå, vad tänkte vi mammor på? Prata ansikte mot ansikte?
 
HAH!
 
Efter att 3 barn samsas i ett litet rum med "nya leksaker" så krävdes det endel städning innan det blev hemfärd för andra familjen. Sambon kom hem strax efter de åkt och då hämtade vi Liten. Lillan får ett yberutbrott från ingenstans att hon SKA sova över hos farmor. Men hey, varför ska man fråga först? I normal samtalston? När man kan mummelyla med krokodiltårar sprutandes! Hon har i alla fall framtiden säkrad - hon kommer bli en alldeles utmärkt skådespelerska!
 
Hon fick sova över, jag duckade alltså mitt löfte om att vi skulle göra egna chips till fredagsmyset, som jag under ett svagt ögonblick lovat tidigare imorse. Jag kan ju inte påstå att jag gjorde minsta försök till att påminna henne om det heller. Dock så var hon visst tvungen att följa med oss hem först. För att packa. Barbiedockor och filmer. För att någon skulle behöva krångla sig tillbaka ut i mörkret med henne. Men det var det värt... För: 
 ... innan sambon kommit hem så åkte han förbi affären och kom hem med ryggbiff och coca cola. Visste väl att det fanns någon anledning att ha honom hängandes kvar här. Fortsätter han att telepati- känna-på-sig vad mamma i huset behöver så kanske vi kan skippa hela "7 års krisen?" Vem behöver en bukett rosor när man får en fin köttbit? Kanske får vi sovmorgon imorgon? Och om inte så kan sambon inte somna om när han blir väckt på morgonen, men det kan jag! Flera gånger om...
 
TILL TOMTEN: Idag har jag varit en fruktansvärt bra mamma, svordomarna har varit relativt få och milda och jag har motstått all eventuell lust att banka huvudet mot närmsta betongvägg, bergshäll eller träd.... Jag önskar mig en stor termos! Och en dvd till sovrummet! Jag kan ta det sistnämnda i förskott... Helst igår!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 


Kommentarer
Linn

Ah, igår vaknade T halv tio! Gött!

Svar: vnta några månader och vänta tills nr 2
Lilli Nyfiken - småbarnsmama!

2012-11-24 @ 09:54:15


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Lilli Nyfiken - Junibrud 2013!

Familj Vänner Foto Choklad Böcker Bakning Matlagning

RSS 2.0