Påskpyssel
Här är lite bilder från påsken. Vi påsk pysslade lite. Bättre sent än aldrig. Här dekorerar barnen sitt eget ris med fjädrar, vilket de tyckte var väldigt roligt. Sonen förväxlade det nog med både julgran och midsommarstång för han började både dansa och springa runt det...
Alla på en gren! Tyckte dottern. Sonen hämtade en fjäder i vald färg och pekade vart vi skulle sätta dem. Det där med ståltråd var lite för komplicerat tror jag...
Äggmålning också. Urblåsta ägg med upphängning. Till och med herr myra-i-brallan satt still och målade koncentrerat! Och han krossade inte ett enda ägg! Men det var nära när vi satte den i en äggkopp, för att ägget skulle få stöd... Då ville han göra som "man brukar"...
Som fluffiga rosa moln...
Gårdagen blev riktigt bra! Vädret håller i sig med strålande sol och jag ska nu ut och njuta!
Hoppas er helg varit bra den med!
Dagen gick så fort!
Tog en lite tur i Karlstad
Dagen gick verkligen i 180, är det redan kväll?! Rolig dag som jag tror får flera bra efterdyningar... Behövde verkligen en liten kick så man kommer igång igen, det har ju varit lite tungt och segt. Nu håller jag på med formatering av minneskort och efter att ha skrivit detta inlägg så ska jag börja göra rent objektiv och packa för morgondagen!
Vi firade löning med pizza och McDonalds, så är lite i matkoma så det är lite svårt att komma igång... Om man säger så... Morgondagen är fullspäckad, svärmor & CO kommer och är barnvakt då maken har match. Så vi kommer gå om varandra, han och jag. Barnen ska till I2 marknaden, så de lär ju inte lida direkt... För er som inte vet det så är det Karlstad största marknad, och tivolit har stått uppe i flera dagar...
Nej, nu ska jag ta mig upp... Nu har jag svamlat nog.. Men jag är så seeeeg....
Sola i Karlsta
Här är det fullt ös medvetslös, i takt med solens sken. Dagarna har gått i ett och de sedanste dagarna hr vi varit ute på språng och kommit hem vid 20... Igår sov jag runt 22, vilken är otroligt för att vara mig! Har massor av bilder att gå igenom... Och imorgon ännu fler, då det då är dags för mitt projekt som jag dragit igång, och det blir faktiskt gång nr 2 som det blir av! Så himla kul! Fotorelaterat såklart. Allt jag känner att jag kan säga att om du som läsare älskar att fota och vill träffa likasinnade kan höra av sig till mig. Jag har inte bestämt mig hur mycket som ska delas här på bloggen än tyvärr.
Snart ska jag cykla iväg på ett starta eget evenemang. Tredje dagen jag kommer hojja in till stan. Funderar på vad jag ska ta med mig, det mesta finns ju i mitt huvud och på diverse lösa blad... Måste ta tag i att dokumentera det på datorn...
Vad ska ni gör idag? Hoppas har alla har lika mycket sol som vi i Karlstad!
Det vackra vita!
Det är verkligen helt underbart ute nu! Solen har varit framme hela veckan och blommorna hr kommit fram som ur en explosion! Helt otroligt! Här är ett från ett av träden jag har runt mig där jag bor, så himla fantastiskt! Hoppas ni blir lika lada över dessa bilder som jag blir utav dem!
Dottera mi- älskade du!
Min lilla flicka håller på att bli stor. Självständig. Springa ifrån. Hon ska börja skolan.
Herregud! Vart tog tiden vägen? Vad hände? Stoppa pressarna! Snälla, bara lite...
Herregud! Vart tog tiden vägen? Vad hände? Stoppa pressarna! Snälla, bara lite...
En fantastisk människa har nått himlen!
Nu har det väl gått "passande tid" efter det tragiska som hände. Alla närstående runt denna personen vet om, och hon är begravd. Kopierar det jag skrev av mig då:
"Idag ringde dagis, vi är ju inte där på måndagar och fredagar. Och berättade att en av barnens fröknar dött... Just den person som varit med oss längst. Hon skolade in dottern när hon var 1. Nu är hon 5 ½. Den vi hade kvartssamtal med. Träffade varje dag när vi pluggade. Träffade 3 dagar nu när jag varit mammaledig. Varit med när sonen fanns i magen, nyfödd och slutligen så stor så han började på ...samma avdelning. Hela utvecklingen i princip.
Barnen har ju haft mer relation med henne än typ alla släktingar tillsammans, med undantag av svärfarmor och svärfarfar. I en person. Egentligen så blir det ju som ett andra hem, dagis alltså. Kommer bli konstigt att gå dit och veta att hon aldrig kommer vara där och ta emot barnen. Aldrig fråga om vad de gjort i helgen. Aldrig vinka hejdå.
Jag har varit sjukligt nervös över hur man skulle berätta det för dottern. För som tur var sov hon över hos just svärfarfarmor så jag kunde få bryta ihop någon timme själv och hinna samla mig. Tänka. Sonen är för liten att fatta i vilket fall. Ringde maken. Han hade ju inte samma relation till henne som jag hade - då jag skolade in, lämnade och hämtade betydligt mer. Så han skulle hämta Lillan efter jobbet så skulle vi ta "samtalet" tillsammans. Första dödsfallet runt oss, som är nära. De blir ju det, fröknarna. De vi satt all vår tillit till med det viktigaste i våra liv. Vi fick avliva mormors hund för några månader sedan pga ålder, och det förstod hon. Blev lite frågor om vår egen hund. Men ingen mänsklig.
Jag försökte komma på något som kunde muntra upp humöret - om det skulle bli jobbigt. Hon är ju lillgammal så man vet ju aldrig. Bakade hennes favoritkakor och gick och handlade hem lite extra gott. Och väntade. Våndades. Tänkte. Antagligen överanalyserade. Tänk om, tänk om, tänk om. Tårar och slutligen spänningshuvudvärk.
Nu reagerade hon som barn brukar. Döden, vad är det liksom? Ungefär. Det lär komma, till kvällen eller om några dagar. Nu resonerades det mer på att de nu får en ny fröken. Men hon kom in senare med en blomma som hon la bredvid ljuset jag ställt fram om hon vill tända det senare. Så det sjunker in.
Tack för din tid. Tack för alla torkade tårar. Tack för alla lästa sagor. Tack för alla snutna näsor. Tack för alla bytta blöjor. Tack för all tröst. Tack för alla stunder uppkrupna i ditt knä. Tack för alla kramar. Tack för alla hjärtliga skratt. Tack för alla gånger du hållit deras händer. Tack för att du smörjt dotterns händer. Tack för att sonen fick krypa upp i din famn efter varje lunch för att somna till dina hjärtslag...
Tack för att du fanns! Och förlåt att jag aldrig insåg vad jag egentligen skulle sagt till dig."
Dotter pratar ibland om henne. Det är svårt att hålla masken. Hon har liksom alltid varit där. Den vi berättade om vad som hänt under helgen. En färgstark person. Gärna något rött på sig och kastade huvudet bakåt när hon skrattade. Vilket hon gjorde ofta... Idag tyckte jag att såg henne, sitta med ett barn. Från ingenstans. Cancer är fruktansvärt. 4 veckor efter diagnos. Så hemskt! Livets käftsmällar kommer ibland. Man uppskattar verkligen allt igen, nyförälskelse. Våren, pånyttfödelse. Försöker tänka så, men ibland kommer det tankar att det var "synd" att hon inte fick se blommorna, känna värmen som är nu, se björkarnas knoppar slå ut och allt det där. Allt som aldrig mer kommer... Nej, nu kommer tårarna igen.
Ibland står man där och åter stirrar i väggen
Ibland är det svårt. När det känns som man är på gång. Något händer. Något stort. Återkallat så som bara döden kan vara. Massor av tankar som snurrar, minnen kommer tillbaka och tårarna rinner. Saker man ångrar, mest för vad som aldrig sas.
Käftsmäll från verkligheten. Påminnelse om vad som faktiskt är viktigt. Man ska bara hitta orken igen att ta tag i det igen. Vad är värt?
Födelsedagsönskningar i bokväg till tvååringen
En annan sak som önskas till den blivande 2 åringen är böcker. Han är galen i bilar, och trots att vi har massor så har vi i princip inga som handlar om bilar... Vi brukar ju läsa godnattsagor, men han är mer intresserad utav att gå till någon leksak än att sitta kvar. Lånade ett par på biblioteket, och sedärja... Han till och med går och hämtar en av dem och sätter sig med någonstans. Så ja, böcker tack. En Mulle Meck lånade vi hem, den är riktigt läsvänlig aka snabbläst, och den läser jag med en riktig värmländsk dialekt. Dottern avbröt sig och stirrade på mig som jag vore en idiot:
"Mamma, varför pratar du så konstigt?"
Pippi går också bra, tror jag. Han brukar ta en i handen och knalla fram till filmerna och säga "Pip-iii". Storasysters ena mjukisdocka är i denna figur också, så den har han i släptåg ibland. Andra roliga karaktärer är Musse Pigg, Nicke Nyfiken och djur. Hund, katt, lejon, ko är väl de han reagerar mest på.
Pitcher's - Fredagkväll del 3
Del 3 från fredagen då. Efter Järvheden vandrade vi iväg till Pitcher's. Då kollegan som vi sällskapade med är ny på makens jobb och det i princip första gången vi träffades - och alltså inte känner mig... Så lät jag det gå för denna gången...... De försökte nämligen äta maten innan jag hade fotograferat den... Rookie mistake liksom. Jag menar, de som verkligen känner mig vet bättre än så, och jag struntar bankt i hur mycket de än suckar och himlar med ögonen...
Så som sagt. Nybörjarmisstag. Det är okej.. En gång är ingen gång...
Thomas Järvheden "Vuxenkruxet" - Fredagkväll del 2
Lite småbilder från fredagen del 2. Satt ganska långt bak dock. Maken hade köpt biljetter till Thomas Järvhedens "Vuxenkruxet". Det är ju sällan man kommer ifrån tillsammans när man är som vi - i småbarnsåldern... Fanns inget som jag direkt "visste" om Järven (typ som med Babben, Özz, Betnér och Glans) men hade i bakhuvudet att han var rolig. Så hade inga direkt förväntningar på kvällen alls egentligen. Vi garvade så vi grät, båda två. För er som inte vet så är det ju inte jätte svårt att få maken till lipen (homemakeoversprogrammen etc), men nu fick han sällskap... I början satt jag med näsduk, jag hade ju sminkat mig och allt, men tillslut var det ara att ge upp. Tårarna fick rinna fritt... Flera gånger fick man påminna sig om att faktiskt andas emellanåt. Det verkligen kändes i magmusklerna!
Det som kändes mest igen var när han började berätta om hur frustrerande det var över att hans fru inte hade körkort... Att det alltid var han som fick köra... Och det värsta av allt, dödstöten;
"Och hon är n y k t e r i s t !"
Vi kände ju inte alls igen oss... "Det är ju slöseri!" Var nästan så jag trodde att maken skulle ställa sig upp och applådera medans han gav mannen en helgonförklaring... En annan sak var när han berättade om sin äldsta dotters personlighetsdrag, att vara extremt seg, speciellt då när det är bråttom... Här kan våran 5 ½ åring vara den som börjar klä på sig ytterkläderna medans en annan avvaktar. När hon kommit nog långt så börjar vi andra. Ändå slutar de i princip jämt med att både jag och lillebror står på med vinterkläder samt att hunden är kopplad för att se att dottern till och med kan ha tagit av sig allt igen för att göra något...
Något som jag kommer använda mig är att byta ut ordet "livspussel", som jag inte heller känt igen mig i, till "livstetris". Han menade på att med pussel sitter man ju still, tittar på bitarna och prövar igen om det blev fel... Med tetris... Tja, ni kan nog föreställa er om ingen får en direkt igenkänning... Det var så himla roligt att komma ut sådär, kommer han till Karlstad igen så kommer jag lätt sitta i publiken... Om det ska vara så illa att inte hitta barnvakt, så kan jag gott gå utan maken. Han och Järven är ju lite snarlika utseendemässigt, och jag kan ju skänka honom en tanke... Och kanske ett mms...
Virusfritt?
Nu har maken fixat med datorn, hittills har inte en miljon reklamsidor och spam poppat upp och bloggen har inte låst sig medans jag skriver, så nu kanske det blir lite mer liv här... Virus dödar verkligen skrivlusten, om man säger så... Här kommer lite från förra fredagen, bättre sent än aldrig.
Plaza After Work - Fredagkväll del1
I fredags så hade maken fixat barnvakt och bjöd med mig ut på dejt. Nu blev de dock en dubbeldejt då makens ena kollega med flickvän var med. Vi möttes upp på Plazas after work. Väldigt avkopplande, god plockmats buffé i vuxenfredagsmyssmaker och framför allt väldigt... Barnfritt... Inte så ofta man kommer ut som par nu när vi är mitt i småbarnsålderssmeten, och förra gången vi blev barnfria så var de ju helt oplanerat och då låg vi mer spaka i soffan och undrade vad som egentligen hade hänt. Barnfri? Vad gör man då? Så nu var det mer förberett... Så fredagen som var, var alltså välsignat fritt från
#intebehövaspringapåtoamittimaten, #harungenklättratuppikrukaigen, #menmammavillätauppförst, #nejviärfortfarandeinteklara...
Fånigt små tallrikar... Fick ju gå två gånger...
Födelsedagsönskningar i klädväg till tvååringen
Från HM
Från Kappahl
Från Lindex
Sonens 2 års dag närmar sig, och förfrågningar om vad "han önskar sig" ställs. När jag frågar honom vad han vill ha så är svaret alltid uteslutande "Gottigotti" innan han pilar iväg till köket och pekar på frys och skåp. Men trots att den lille spju...vern är en riktigt liten gottegris så vill inte vi föräldrar samt tandläkaren att han ska få sådant. Så vi kör på "vad mamma önskar sig till honom" i år igen:
Här är ett litet urplock i klädväg, allt i storlek 92. Skor i storlek 23. Lite osäker på det där med skor dock... Ni kan nog ana ett färgmönster här... Orange är bannlyst, då kan ni lika gärna ta med kvittot, då det är den fulaste färgen som finns... Jag letar också efter en snygg stilren skinnjacka om någon hittar. Vill inte ha med massa dragkedjor eller så.
