Från det jag vaknat, och följande timmar under resterande dag har jag varit irriterad på typ... allt... Allt och ingenting ungefär, irriterad på lillan när hon bråkade, irriterad på den otrevliga kassörskan på ICA Kärnan, irriterad på att vi missade en marknad som var för någon dag sedan - trodde den skulle vara typ nästa helg.

Men på väg hem från affären fick jag nog av mig själv. Stannade, plockade lite blommor som nu står på köksbordet, och när vi kom hem så satte jag igång med att baka. Har knappt bakat alls, sedan liten föddes har det väl bara blivit matlagning bortsett ett par scones och en sats lemoncurd. Och innan han föddes hade jag för ont för att baka som vanligt. Kände mig väldigt tillfreds och mer som mig själv igen när jag stod där och hackade upp choklad. Snart ska sista plåten med cookies snart ut.

Drog igång radion där Dannys Amazing just började - just som den låt som jag förknippar med min son och sjunger när han ska sova, och då kändes allt ännu bättre...

"I'm feelin' great
Right here beside you
that's where I will stay
You are the reason I breathe
You're
AMAZING
AMAZING
You're
A A A A-MAZING 

That's what you are"

Några tusental maskor och ett hundratal fästade trådar senare - voila - en babyfilt! Detta var ett av projekten jag gjorde när jag var gravid och orörlig. Blev klar några dagar innan BF. Den blev större än vad det var tänkt från början, det gick i bara farten. Tänkt att ha i barnvagnen, men den är nästan vara lite för stor ändå ,för just vagnen... Men om det blir en kall sommar (hoppas inte!) så kan man vika den dubbel... 



 

Idag var sambons första dag på jobbet sedan liten föddes. Han kom hem med denna. Innehöll en tröja, skjorta och ett par sommarbyxor. Dock var byxorna ganska stora, i storlek 68 (4-6 månader), så undrar om han kommer kunna ha dem alls i sommar. Men om han fortsätter äta i den här takten lär han växa ur dem innan sommaren är slut...

På väg från lekplatsen trillade lillan raklång över en stenhäll. Hon ojade och gnällde i över en timme, ungefär som om hon skulle mist en massa blod och brutit ett ben. Minst. Gick knappt hål, men tänk vad plåster kan göra...

Lillan har också ringmärkt sin far. Men en "bästa kompis ring" från en Hello Kitty tidning. De har en jätte stark relation, och det är verkligen pappas tjej...

Nyss utbrast sambon nöjt: "- Nästa sommar får lillan börja i fotbollsskola!"

Jag tänker ..Fan... Inte en till... Men tänker sedan att liten ska bli min... Konståkningsskola? Ridlektioner? Inte för att gå in på såkallade stereotypa könsroller, utan för att sambon tycker konståkning är urtråkigt och så är han livrädd för hästar...

P e r f e k t a   h ä m d e n . . . (mohahaha...)

Idag var det sommarfest på dagis. Eftersom korvgrillningspremiären gick i stöpet förra veckan på grund av regn hoppades vi optimistiskt att det skulle gå vägen idag. Men under promenaden dit, nästan framme, så började det dugga. Första föräldraparet där var vi med, började misstänka att det inte skulle komma så många fler. Men, regnet försvann och föräldrar kom. 3 små engångsgrillar tändes och delades upp i veg, nöt och för gris. Tanken var god men kändes inte helt välplanerat då merparten av oss faktiskt åt vanliga korvar och stod och trängdes i en hög runt om med barn som ville ha korv just på sekunden... Inte blev det bättre att en tog fel grill och grillade sina hamburgare... En eller ett par grillar till hade varit välkomna.

Ett par halvråa korvar med bröd senare, lite saft och annan fika senare var lillan nöjd i vilket fall. Fick alla rätt på tipspromenaden och lillan (och alla andra barn) "vann" en glass. Liten lillebror började skrika så vi begav oss hemåt. Då började det regna ännu mer, så vi alla var rätt nöjda med att nästan vara hemma... 

Betyder det här en lovande blåbärsäsong? Hoppas hoppas hoppas...

Bilderna togs 13 april 23.30.24 och 23.30.42. Tog med mobilkameran. Vad tiden går, känns besynnerligt att min mage nu är platt (nåväl, sånär...) och att ingen längre utövar gymnastik runt därinne. Redan i min mage var vår son en riktigt nattaktiv bebis, han brukade vakna till vid just denna tiden... Så även nu... Tyvärr. Vissa traditioner får gärna bytas ut. Faktiskt. Helt uppriktigt och ärligt så är ett byte helt okej för min del...

Liten är inte enbart skyldig till hela påsen, men nära på!

Vi var i lekparken och gungade tidigare idag. Lillan skulle försöka ta sig ur gungan själv men fastade med skon när hon var nästan helt ur den. Hon trillade ur med rumpan före ned i sanden.


"-Det gick bra! Tur att det inte låg en igelkott där under!"


Undrar just vem som hade tur, hon eller igelkotten?

Jag dricker mängder med vatten nu, känns som en öken i halsen och att jag inte druckit på flera år så fort lillkillen ammas. Har gett upp det där med glas nu... Dricker upp ett stort glas direkt och sambon får gå och fylla på 4 gånger. Minst. Nu räcker det med en gång oftast.

Lillan skulle sova ännu en natt hos svärfarmor. Vi var där förut och "hälsade på" och tog en fika... Men så ringde det i telefonen vid 21.30:

"Hej. Jag vill komma hem"

Bara sådär. Så det var bara att sätta på sig skorna och knalla dit. Väl hemma så var det rätt in i badrummet och borsta tänderna. Just i detta nu läser hennes far ena godnattsagan. Hon valde en evighetslång Bamse givetvis. Jag som var på väg att gå och lägga mig tidigt... Inte alls den avslutning på kvällen som jag tänkt mig med andra ord.

Detta var för lite innan en timme kvar tills lillan skulle hämtas från dagis för någon dag sedan. Hade gått och städat och plockat under morgonen, och sedan gjort i ordning en kopp te och ciabatta, som fortfarande var varm från ugnen. Tänkte fnissande för mig själv att ”nu är jag värd en lugn fikastund”. Sambon kommer då med vår son i famnen och meddelar att han fick tid att lämna plasma om ca en halvtimme och att han nu skulle sticka iväg. Dessutom var sonen hungrig upplyste han mig om i förbifarten. Hejdå vällustig egentid… Nåväl, ställde undan den varma koppen som precis svalnat av så man precis kunde dricka, och tog ett glas mjölk istället. Åt gjorde jag samtidigt som jag ammade. Kändes som jag hade en hel okej tidsram ändå, och att jag då kunde amma igen strax innan jag skulle gå så skulle han vara nöjd några timmar, så man kunde vara ute en stund med lillan.

Åt klart och det hade låtit i blöjan så bytte den. Perfekt, då är även det behovet också gjort. Kläder på lillen återstod. Hittade en bra body, har inte så många jätte små, och började klä på honom. Så lätt är det inte att ta på kläder på ett spädbarn kläder, faktiskt. Precis när den är på så kräks han. Bara att byta. Samma sak på andra bodyn – precis när den sitter på så kommer ännu en spya. Gissa vad som hände med tredje… Mmm, precis…

Muttrade lite och tänkte att jag väntar med överdelen då. Börjar nedifrån så byxor och strumpor på. En halvtimme kvar. Tänker på min nu redan en gång microåteruppvärmda tekopp som än en gång står och svalnar på köksbordet. Hör hur det brakar till i blöjan. Igen. Suckar. Går till skötbordet. Passar på att sätta på mig en kofta. När jag sträcker mig efter en ny blöja känner jag att det blir varmt om handen och jag tittar ned. Strålen träffar min hand, min kofta, hans byxor och även den matchande settröjan.

Fem av hans plagg i tvättkorgen, och det enda som återstår av de tilltänkta original kläderna är hans strumpor. Strumpor som det står LOVE på. Med stora bokstäver. Som jag senare fick ta av då jag fick ta ett par byxor med fötter på. Under hela den här klädproceduren skriker han argt, han vill mycket hellre vara nakenfis, och klockan går rasande fort. Blev mycket frestad att bara linda in honom i en varm filt tillslut. När kläderna väl var på så tystnar han. Bara sådär. Lägger ned honom i quadroliften och han ligger där och tyst. Bara tittar upp på mig. Som det vore mammas första svek. Inte ett pip. Inte inne, inte på promenaden före eller efter hämtning av storasyster- som jag förövrigt precis hann i tid till.

Att kalla detta mammaledighet känns ibland som ett hån.

Idag var det öppet hus på 4H gården som finns här i Karlstad. Såg en lapp om det igår på BVC. Sambon åkte iväg och köpte korv och bröd då det skulle vara grillar igång. Tyvärr började det regna när han var på väg hem igen, och det höll aldrig upp! Hämtade lillan på dagis med löfte om en överraskning, och åkte ned ändå. Så nu har hon ridit för första gången. Vi har tyckt att hon har varit lite för liten innan. "Jag har längtat att få rida på en häst!" Lite blyg var hon från början. Jag gick bredvid henne, först ville hon hålla i ena handen och sedan att jag skulle hålla lite i midjan. Andra gången behövde jag inte hålla i henne alls utan hon red helt själv. Oj, vilken bra hållning hon hade! Synd att bilderna inte blev så bra i det dåliga ljuset i ridhuset bara.

Hon tyckte det var jätte roligt, så jag gissar att det blir en del häng i stallet om några år... Gick och klappade lite kaniner, och fick även gå in till en av minigrisarna. Blev ju ingen grillning, utan vi åkte hem och åt stekt korv med bröd istället. Aldrig gjort det så enkelt för oss någon gång, men lillan tyckte det var roligt. Nu verkar det som strålglansen av att få en lillebror har mattats av lite, så nu ska hon sova hos svärfarmor igen. Får väl se när hon kommer hem igen...

När lillan föddes så har jag för mig att märken på barnkläder var: Hello Kitty, Pippi Långstrump och Bamse. De finns fortfarande kvar visserligen, speciellt Hello Kitty, men nu så har Barbapapa slagit igenom mer och mer. Hade en film med dessa när jag var liten och jag tycker det är jätte kul att det nu har kommit tillbaka! Här har lillen en skallra - Barbaflink heter han visst (minns ej namnen på alla barnen, så tack google...)