Sjukt irriterad på vården - Skärpning Karstad öron näsa hals!
Var så frustrerad denna morgon! Ringde Öron Näsa Hals på sjukhuset. Då sonen haft öroninflammation och hål på trumhinnan förr. Och för att vi blev ombedda att ringa direkt dit av läkaren om det skulle bli något igen. Sonen började ju hosta för en vecka sedan. Efter några dagar kom snoret och växlande feber. För ett par tre dagar sedan kom också att det blev kletigt i ögonen. Hostan fortsätter och han börjar hålla sig för öronen och skrek aj. Så nu ringde jag, för det har inte gått över av sig själv och bara utvecklar sig åt fel håll. Nu är det också så att dottern började hosta. Inget mer dock. Tills igår natt. Då gjorde öronen ont och så har det fortsatt.
"Du är placerad i kö. Beräknad kötid 5 minuter. Du har plats 1 i kö. Vill du bli uppringd?" Eh. Ja. 20 minuter senare ringer en rätt osympatisk sköterska. Först får jag tillrättavisningar om att personnumret och telefonnumret står ihop... Jag som bara följde rösten i telefonen... Jag förklarar förloppet med sonen och hon undrar typ varför jag ringer. Jag fick uttryckligen säga att det var läkaren själv som sagt att vi ska höra av oss direkt till dem utan några mellanvägar om vi skulle ha misstankar. Då verkade det gå. Fick en tid kl 11 idag. Men hon ifrågasatte vad de skulle göra med hostan. Hallå? Är det inte ÖRON NÄSA HALS?!
Och så nämnde jag om dottern. Så kom även febern igår. Men det gick inte tydligen. Då hon inte haft någon remiss... Eller varit där förr... Så vi skulle alltså krångla runt till bvc/vc, träffa läkare och sedan vänta på tid på sjukhus? En klämdagsfredag? När vi ändå fick tid, och ska träffa en doktor? Som det skulle ta någon minut för att konstatera om det är något onormalt med öronen?! Jag satt alltså med en 5 åring som visade exakt samma symptom som sonen visat tidigare, som inte har historiken talande för sig med tanke på att även jag - hennes mor var öronbarn, och först och främst hade ont... Vi kom ju "in" tack vare att vi fick åka till akuten med sonen då febern aldrig gav sig... Skulle det behövas igen för att få direktvård?
Jag tänkte att jag skulle fråga ändå. På plats. För annars skulle det dröja hela helgen, och om det nu är öronen så borde en hel del ont besparas. Sådant tycker jag borde vara prioriterat. Och i värsta fall inte behöva in och sitta på akuten, om det vill sig illa... Sköterskan tyckte på allvar att vi ska lägga en massa onödig extra tid på att ringa, vänta, åka runt och uppta tid som andra människor kan behöva... Det är ju inte som om det hade kostat extra mer än några minuter, jag försökte ju inte direkt få in extra röntgen plåtar, medicinering som kan gå snett eller liknande... Så himla löjligt onödigt märkligt! Och om hon hade varit det minsta trevlig och sympatisk när vi talade med varandra, då hade jag nästan kanske kunnat köpa det. Nästan.
Tyvärr var det inte den trevliga läkaren vi haft tidigare. Den mannen var riktigt bra med barn. Det gick som tur var så mycket bättre med undersökningen med sonen än vad jag trodde! Inte tack vare läkaren och de två studerande som var med dock! Ska man inte vara sympatisk eller åtminstone ge sken av det när man är inom det yrket? Varför vill man ens bli läkare om människan i patienten i sig inte är intressant? Att bara säga "Ligg still, men du måste ligga still" till en nybliven 2 ...åring i ett stort sett sterilt rum är ju liksom inte optimalt. Hängde en blek teckning på en vägg, jättekul att stirra på? Ett litet barn i främmande miljö med främmande människor som petar och blåser på ställen där det både gör ont och känns konstigt- då det är så långt in i örat. Jag försökte kollra bort honom själv, pratade om glass och om han ville åka bil... "Ligg still!" Herregud, han ligger inte ens så still som han gjorde då ens när han sover!
Hur som helst så var det inget fel på trumhinnan och ingen inflammation heller. Dock hade inte hinnan "rätt färg" och hon visste inte om det var om det hade varit inflammerat för ett par dagar sedan. Det var vätska bakom ena, så vi ska på återkontroll om 3 månader. Vi fick köpa någon slags "ballong" på apoteket så vi ska se sedan hur den fungerar...
När hon var klar med sonen frågade jag om dottern. Genast så kom ett standardsvar om remiss etc och jag försökte än en gång förklara att det var bara för att kunna se om det var tvunget att dra igång en process. Jag nämnde just klämfredag och helg men hon återupprepade ord för ord samma "tyvärr". Och hänvisade till nästa patient som hade tid 11.30 - och att vi hade fått vår kvart då vi fick komma in 11.15... Trots att vår bokade tid var 11.00... Är det bara på film de har den där läkarkodexen och ed?
Jag orkade inte vara trevlig mer, utan ignorerade dem sedan. De studerande hade knappt sagt ett ord utan var mer som två stora irriterande flugor som inte kunde le åt ett barn. Jag klappade min flicka på kinden, och sa högt med vuxenironi att vi fick hoppas smärtan försvinner över h e l g e n ... Jag vet inte vad som hände, om det var en oerhört seg efterreaktion på ordet klämdag som gjorde det, för plötsligt fick dottern lägga sig på britsen... Det visade sig samma där, fel färg men annars bra. Märkligt, då hon har så ont men vi får helt enkelt avvakta... När vi gick så var det ingen form av uppmuntran, trots att dottern var tydligt ledsen. "Vår" förra läkare drog ut en låda så sonen fick välja ut någon liten sak al'a tandläkaren. Det fanns tidigare även diplom till barnen... Jag tycker det är en jättebra gest, för då avdramatiseras hela läkarbesöket och det kan bli som en liten morot om det behövs fler besök...
När vi skulle hem så släppte maken av oss på Våxnäs där det skulle vara Våxnäsdagarna. Ungarna var hyfsat pigga och jag hade lovat dem glass. Det har funnits ponnyridning tidigare år och skulle vara i år också, och jag tänkte att ett litet varv på höstryggen kunde ha varit en bra avledning på en annars obehaglig dag, men inte en polle i närheten. Inte heller den hoppborg som funnits en gång tidigare - vilket jag ändå var rätt tacksam över... Men så gick det med den belöningen... Själva jippot var inte direkt någon höjdare heller. Dyr ica grillade korv, någon tant sålde loppisskräp, socialdemokraterna stod på ett ställe och så var det lite annat "smått"... Alltså inte riktigt värt promenaden hem...
Väl hemma försökte jag få i ungarna den grillade kycklingen vi köpte med. Jag köpte även med ett par nya filmer som vi inte sett innan, som vi kunde se när vi tog det lugnt resten av dagen. Något litet skulle de i alla fall få, då de var så himla duktiga båda två vid undersökningarna! Lillan vissnade dock totalt när vi kom hem, det gjorde ont i öronen av att svälja. "Tanten gjorde att det gör ännu ondare!" sa hon innan hon fick gå och lägga sig... Sonen däremot, som aldrig fattar att han behöver sova de dagar han är sjuk, höll sig uppe en stund till innan han blev arg på mig för att han inte fick ha både Musse Pigg på tvn och plattan som jag hade samtidigt. Då gick han in och la sig i protest...
Doftande syrener!
De är i sluttampen nu, de doftande syrenerna! Underbart är kort sägs det ju. Här stämmer det tyvärr alltför väl. Förra året var den en sen vår, vilket gjorde att vi hade möjligheten att ha syrener i de enorma blomsterarrangemangen som vi hade i entrén till bröllopsfesten. Det hade inte gått i år!
PATRIK arbetsstol till hemmakontoret
Minns ni att jag för ett tag sedan satt och klurade på att uppdatera från våran klassiska men ack så enorma kontorsstol? Jag var ju ute efter en lägre och inte fullt så ögonfallande stol, men hade lite svårt att välja. Maken fick för sig att säga sitt, och han ville minsann ha hjul på... Så nu har vi en sådan här! Älskar den mörka gråa färgen, gör jätteskillnad jämfört med att ha en svart stol!
Maken vabbar - Lärdomen!
Det händer inte så ofta. Att barnen är sjuka. Under alla år har det oftast varit jag som "tagit det". Först mammaledig, så det var ju naturligt då. Sedan när vi pluggade. Vi pluggade ju samtidigt heltidsstudier i 2 år, då fanns bara dottern. Han hade mer seminarium etc än vad jag hade så majoriteten av vabb tog jag med. Dock uppvägdes det att jag åkte bort veckovis flera gånger med skolan.
Sedan blev det ju en mammaledighet till och här är vi nu. Jag har ju inte heltidsarbete nu, då vi har prioriteringar med att ha småbarnsåren med åtminstone en av oss som heltidsförälder än heltidsdagis. Jag har ju två yrkesutbildningar som oftast i det stora hela innefattar sen kväll och helgtider, vilket inte riktigt går hand i hand med småbarnsfamilj. Eller fotboll för den delen... Han tjänar ju mer än mig på ett par timmar än vad jag gör på en hel arbetsdag, så det blir liksom win win så att säga. Min kropp är ju fortfarande inte normal efter den påfrestande gravititeten så tunga och fysiska jobb är ju inget jag kan ta heller. Jag tittar efter mer dagsarbeten, inte alltid jättekul - men fullt acceptabelt så det kompenserar ändå väl ut. Fotograferingen kommer ju startas upp mer seriöst till hösten, är tanken, men jag kan fortsätter ju med min "smygstart". Det är ju sista sommaren med "dagisbarn", sedan börjar skolan och då kommer ju allt att förändras... Så tack vare fotbollen (trodde väl aldrig att jag skulle erkänna högt att jag är tacksam över den?) så har vi råd att vara "kräsna". (Nej, maken skrev inte ett enda ord av detta...)
Men åter till historien: Både igår och idag skulle jag jobba. Så maken fick vabba. Och alltså ta skriknatten. Eller timmarna är det väl snarare. Sova, vakna, sova, vakna... Gå upp med barnen och aktivera dem hela dagen... För de fattar ju inte riktigt det här med att man ska vara trött efter oregelbunden sömn... Jag skickade ett sms och frågade hur det gick på morgonen igår:
"Fullt ös. A har redan hunnit ha ner massor av toapapper i toaletten så att det blev stopp och tömma en tandkrämstub i handfatet. Han har inte gått ett steg, utan bara sprungit"
Ja, jag erkänner... Jag asgarvade. Rätt ut. Länge. Dels för att jag såg det framför mig. Dels för att jag befann mig på behörigt avstånd från att slippa ta hand om det. Dels för att det där händer då fan aldrig när jag är hemma... Sedan stod jag och flinade resten av dagen. När jag kom hem igår, efter några timmars shoppingrunda också efter jobbet kan tilläggas (gäller att passa på med egentid när man inte har dagistider att passa och noll ungar att hålla koll på när man provar kläder), så var min käre make helt slut... Ha! Han försökte gå undan för att läsa lite i hopp om vila, men barnen... De hittade honom... Precis som de gör när jag försöker med liknande när pappa kommer hem...
Förra gången då barnen var sjuka, eller tja- sista timmarna på karensdag (= egentligen friska), och det inföll med att jag skulle vicka lite. Då blev det så himla dyrt! Maken var ju hur rastlös som helst så de hade gjort allt möjligt... Åkt runt, handlat det ena och de andra, ätit på Mc Donalds... Det var ju inte så att vi tjänade något på att jag jobbade om man säger så... Igår så orkade sig inte maken ut alls. Han var för trött... Det blev blåa plättar och pannkakor istället. Mycket billigare alltså. Idag kom jag hem till dukat bord, precis i tid för ugnspotatis, bearnaisesås och baconinlindad kycklingfilé.
Det är alltså sömnlösa nätter som gäller för att maken ska få vabba...
Mina anledningar till att fortsätta andas
Tack för att ni finns, mina älskade små!
Min morsdagspresent!
Andra kanske får kanske blommor och choklad eller annat krimskrams på morsdag, men jag fick en sådan här: En till extern hårddisk! Jag har nu fyllt 2 innan, dock har det varit blandat med både privata bilder och från fotograferingar så nu ska jag se om jag hittar någon energi med att börja sortera... Misstänker att det kommer ta ett tag...
Jag har verkligen velat ha en till, men inte kommit iväg själv. Så jag blev himla glad för något så användbart! Verkligen en investering, hellre detta än guld! Maken muttrar något om att det blir dyrt, då denna dag ligger nära både bröllopsdag och min födelsedag...
Men då han köpte en ny Xbox konsol då den gamla slutade känna av skivor, samt 3 nya spel idag, så känner jag att han är något överdriven... Och har inte det minsta dåligt samvete...
Ny sommargarderob X 3 - Från Lindex barnsortiment
Nytt i dotterns garderob...
...och även lite i sonens...
..samt även i min...
Passade på nu när Lindex har/hade sitt "handla för 400 få 100 kr i rabatt"... Och att några plagg är i ta 3 betala för 2 så sparades de in ännu mer! Sådant gillar jag! Även det till mig är faktiskt från barnavdelningen. Leggingsen är i det där "ta 3", så varför jag inte insett det tidigare är ju ett mysterium. Tröjan är förresten snyggare på än på bild. Hittade en liknande på vuxenavdelningen, men mer "hängochsläng" runt midjan som jag inte gillar, och en betydligt dyrare prislapp...
Sommarvärmen krävde att barnen skulle få nya shorts, och jag kan haft lite svårt att sluta när jag väl var där... Alla kläder är från Lindex barnsortiment som sagt, och skorna från skopunkten - även där 3 för 2 så sparade in lite där med... Maken tjatar om att man inte sparar när man handlar, trots rabatter, men jag anser att när man får över 700 kronor i rabatt på sådant man ändå faktiskt skulle och behövde ha - då är det att spara!
Sommarvärmen krävde att barnen skulle få nya shorts, och jag kan haft lite svårt att sluta när jag väl var där... Alla kläder är från Lindex barnsortiment som sagt, och skorna från skopunkten - även där 3 för 2 så sparade in lite där med... Maken tjatar om att man inte sparar när man handlar, trots rabatter, men jag anser att när man får över 700 kronor i rabatt på sådant man ändå faktiskt skulle och behövde ha - då är det att spara!
Syskonkärlek
Måste bara visa dessa bilder från gårdagens häng i lekparken...
Tror en viss lillebror avgudar sin storasyster, eller vad tror ni?
Sommarbarn!
Det märks så nu i naturen att sommaren strax är här! Haft ett par veckor med regn, men det gjorde mycket till ändå för nu är det grönt nästan överallt! Längtar efter att få plocka smultron!
Tråkigt väder - tråkigt svammel
Jösses vad segt det känns att komma igång med dagen... Det regnade igår och det fortsätter idag... Så himla tråkigt! Men antagligen väldigt välbehövligt för naturen, antar jag. Idag ska jag cykla in till stan, men har noll lust till det kan jag ju säga! Men jag har lovat mig själv att komma igång mer med kroppen, fastän det gör ont. Och då är ju cykel istället för att gå en aningens snabbare - speciellt i regn!
Hoppas på uppehåll. Annars händer inte så mycket just nu. Har en massa fotojobb som ligger på hög som jag kommer ta tag i, nu när det inte är sjuka barn eller stundande kalas som gäller. Jag har inte tagit på mig mer just nu, skadade handen - eller snarare fingrarna, förrförra helgen så det gör faktiskt lite ont att hålla i kameran.
Någon som känner till någon som kan det här med hemsidor förresten? Tipsa på i sådana fall!
1 maj - Maribergsskogen del 2 - Lekparken!
Det finns två större lekparker i Mariebergsskogen. Vi stannade till och fikade i mittennivån, innan man kommer till djuren. Då vi gick igenom den först och började med djuren och sedan gick nedåt så blev det ett bra ställe för mellanmålet. Efter det att ungarna ätit nog struntade de totalt i om vi föräldrar gjort detsamma, så var det dags för lek! Så går det om man tar fika vid en lekpark...
Nackdelen med det är att man behöver ha koll på sådana här:
Det var en slump att det var hundshower som pågick denna dag. Det hade vi missat. Men vi fick se en hel del olika hundar. Vissa större än andra...
Sjukt stor jycke... Samma "wowjagtrordetinteriktigtdetärsant" faktor som den belgiska kaninen...
1 maj - Mariebergsskogen del 1 - Djuren!
Okej, första bilden luras lite. Men tåget går igenom bland djuren så den får godkännas...
1 maj spenderades i Mariebegsskogen. Karlstads egna lilla "djurpark" och Karlstadsfamiljernas vattenhål. Jättebra ställe för oss som inte vill att barnen ska bli helt asfalterade... Nu under våren får flera utav djuren småttingar, vilket är extra kul. Just denna dag öppnades klapphagen, eller vad den nu heter, men det låg två stora getter på behörigt avstånd och såg sura ut... Och några kaniner, även de på behörigt avstånd... Men det är bättre när killingarna kommer in...
Vägning pågår... Två killingar har det hunnit att komma. De var också en bra bit in så lyckades inte få så många bilder. Två av getterna kommer snart att få också, när som helst om man tittade på magarna...
Vi hälsade på makens darling. Han vill ha en minigris... Just denna är extra kärvänlig och brukar slänga sig på rygg när maken kliar... Jag ser inte direkt några större skillnader på hunden vi redan har... De står på samma sätt, lika höga och nöffar båda två... Som tur var så blev det inget ryggläge - för då tror jag inte det varit möjligt att komma upp igen...
Dock hade denna ökat en smula i omgång sedan sist... "Det är nog mååånga bebisar där inne!" trodde dottern. Och tja, det får jag då verkligen hoppas för annars kan en bantning stå på tapeten inom närmaste tiden...
"Kooooooo" tjoade en lycklig son nere i vagnen. När jag frågade hur kossan lät svarar han entusiastiskt "Kooooooo" så det där med mu har inte riktigt greppats än... Hjälpte ju inte heller att fru juver stod och mumsade gräs och inte gjorde ett ljud ifrån sig...
Även här var det lite smått...
Dessa är nog mina favoriter. En av dem brukar vara riktigt snacksalig, men nu var den tyst...
På allvar... Hur stor är inte denna kaninen? Belgisk jättekanin står det på skylten. Alltså, stockarna bredvid är faktiskt just stockar... Stora stockar! Enorm kanin! Det är också här barnen kan lämna sina nappar...
I övrigt så finns det också jättegrisar, fåglar i olika storlekar och sorter, hästar, fiskar, illrar, hamstrar, mindre kaniner, andra akvariedjur, karpar i dammen och säkert lite andra djur... Uppe hos djuren finns även en liten stuga som säljer glass och våfflor och toalett finns vid stallarna. Även möjlighet att tvätta av sig utomhus vid grisarna...
Valborg vid Himlabacken!
Här var vi vid valborg. Himlabacken i Karlstad. Elden skulle starta klockan 19, och här är minuterna före det. Det var mörkt, kallt och blåsigt. Och ungefär här, några meter ifrån, började det regna. Ganska kraftigt. Och med 4 paraplyer i bilen några hundra meter bort... Nära att vi vände... Men, det är ju en bruklig tradition - och någon gång ska man väl börja? Jag och maken var väl på sådan här brasa för sisådär 8-9 år sedan och sedan har det helt enkelt inte blivit av. Har inte tyckt att Lillan haft så stor "nytta" av det tidigare och för ett par år sedan så kom ju en viss lillebror till världen...
Några andra besökare hade varit mer förutseende... På just de här bilderna så syns inte regnet dock.
Vi hittade ett träd... Och jag med en papperspåse som "tak" till min kamera, så det blev några bilder...
Musiken dånade ut, nutida poplåtar- så åtminstone det var lite kul...
Dottern blev lite rädd, och höll för näsan för det luktade illa... Med båda händerna... Maken muttrade över regnet, sonen blev tvärarg när jag tog bort solglasögonen som han norpat åt sig innan vi gick hemifrån då jag försökte fota familjen framför brasan... Själv fick jag aska i ögat nästan direkt... Helt fantastiskt det här, med traditioner... Vi får se om den håller i sig... Men vi försökte i alla fall!
När vi kom hem fick vi slänga ut jackorna på balkongen under natten och vagnen fick borstas av från aska.
Men som sagt, vi försökte i alla fall...
Att hinna med...
Herregud, vilken vecka! Vad fort den gått ändå. Sonen blev jättesjuk under måndagen, med hög feber och det höll i sig i tre dagar med snittet liggandes på 40. Inte mycket mamma fick vara fri från den lilla glödande kolbiten... I hela feberyran fyllde han år också. Hela 2 år. Stor kille nu... Blev ett stillsamt öppnande av paket med bara oss... Men som tur var piggnade han sedan till, så gudmodern kunde komma på fredagen. Lördagen, igår, så blev det istället kalas. Då kom släkt och vänner - och allt vad det hör till med tårta och presenter. Själva dagen spenderades lite på hästryggen. Massor av fina bilder, men väldigt lite tid...
