Jag såg glatt framför mig hur sambon skulle komma fräsandes ut från badrummet, ilsket viftandes med armarna mot duschen över mitt senaste tilltag efter min promenad med hunden. Min mor är nämligen väldigt förtjust i fina stenar- med att ha som dekoration, och sambon vill ha allt annat än stenar insläpade. Nu ska ju inte jag ha dem som dekoration utan snarare som utfyllnad i en av de stora krukorna som finns på balkongen. Både jord och lecakulor blir onödigt då vissa växter inte har så långa rötter för att nyttja dem.

Men han visade ingen reaktion, och jag nästan spänt gick och väntade på - som en unge som hittat på något rackartyg. Han muttrade senare om att han minsann sett vad jag gjort men inte ens orkat att kommentera. Jag kände mig nästan besviken...

En av affärerna som fick besök var Ohlssons tyger. Köpte tyg med Liten i tanken.

SÖNDAG: I söndags fyllde jag ju år. Det var då superförkylningen härjade som värst. Ingen tårta och inget besök. Sambon var borta på fotboll medans jag satt hemma och snörvlade ensam med barnen. Hurra för mig... Dock var jag inte het stilla utan spenderade några timmar med att plantera om och plantera nytt!


MÅNDAG: Under måndagen klippte sig Lillan först hos frisören och sedan blev jag oväntat helt barnfri, då svärfarmor tog båda barnen, en flaska och fryst bröstmjölk. Tackar! Hon tyckte att jag behövde vila. Men, som alltid när jag är sjuk, så blir jag besatt av att städa. Min sambo älskar när jag är sjuk... Så jag ägnade flera timmar med att storstäda. Kan ju röra min kropp nu. Så vår XL soffa drogs fram och allt under den kom fram (tjänade hela 20 kronor i olika valörer...), gjorde rent diskmaskinsfiltret, skrubbade badrummet, dammsög väggar, dammtorkade, dammsög och skrubbade fläckar på golvet a'la Askungen... Kunde inte vila, behövde sätta tankarna på annat än att oroa mig. Var så nervös inför tisdagen.


TISDAG: Lillan åkte iväg till Linköpings Universitetssjukhus. Jag och hennes lillebror fick stanna hemma, dels för att Liten är för liten för den långa resan och att jag fortfarande var sjuk. Över 3 timmar enkel väg utan pauser kändes lite väl. Hennes far och farfar åkte med. Här hemma var jag ett nervöst vrak, skulle hon behöva operera händerna? Och om - skulle det då bli direkt eller behövas åka en gång till? Och den långa bilresan stressade mig också. Bad min mor att komma och trotsa risken att bli smittad och distrahera mig. Vi tog oss en tur i stans affärer. Sedan åkte vi hem till oss igen, och jag vände då upp och ned på Lillans rum med att städa och möblera om helt. Min familj kom hem igen runt 20, så först då kunde jag slappna av. Allt hade gått jätte bra, och de avvaktar med operationen ett tag till. Vänder handen, som hade värsta skadan lär få sig ett ingrepp. Vi får fortsätta att smörja och massera händerna tills vidare.

Ja, idag så fyller jag år! Dunderförkyld är jag med, sambon smittade mig ordentligt tillslut. Och så har han fräckheten att vara borta hela helgen med att anordna en fotbollscup, så jag är ensam med barnen. Och minstingen är också förkyld som grädde på moset. Har inte haft ork att baka någon tårta, inget sug heller så det gör väl ingenting egentligen. Men det är en principsak snarare! Ingen har heller kommit och hälsat på, för ingen vill bli sjuk, men telefonen har gått varm istället.

Men, imorse så gick sambon och lillan "ut med hunden", och kom hem med en varsin inslagen växt från Plantagen. Av lillan fick jag en begonia - en rosa så klart... Och av sambon 10 röda mörkröda rosor och brudslöja! De kom visst inte överens om vad de skulle ge så de tog en varsin. Och paketen stod inslagna på borden - så det känns lite som min födelsedag iallafall!

Får låtsas ha födelsedag nästa helg eller något...

Sjukstuga här... Sambon började, fick hög feber etc. Sen smittade han mig och Liten. Lillan sover borta den lyckosten. Ingen orkar laga mat. Lösningen blev onlinepizza...

Zillah och Totte gav många skratt...



... 3 bitar av en 70 meter lång tårta...



... Tatuering...



..."Curling"...

 

... Roligast denna dag var nog att golfa, enligt lillan. Så det blir nog endel minigolf framöver...



Medalj! Mycket glad och stolt tjej!



... Apan Flammy från brandgåren...



...En väldigt låååång man... (ehm...)



= Trött tjej!

Hittade på lite aktivering idag med... Idag tog vi oss en sväng först till Netto så lillan fick en twisterglass, och sedan MAX där att jag och min mor tog oss en varsin mjukglass medans Lillan återigen hoppade sig trött i hoppborgen. Efter det gick vi in på Hööks för att kika på ridhjälm till Lillan. Tyvärr var de något förstora så vi får helt enkelt kika vidare.

Dock hittade Lillan direkt vad hon ville ha. En rosa, fluffig och glittrig grimma kan man väl ha, oavsett om man har häst eller inte? Eller ett rosa hästtäcke?

En bit fram i tårtkön... Gick köer från andra hållet också...

Jag tog med mig barnen och min lillasyster igår till Sandgrundsudden, igen. Denna gång vankades det kalas istället. KBAB (Karlstads bostadsbolag) firade 70 år. Det bjöds på 70 meter tårta, uppträdanden på scen, femkamp, ponnyridning etc. Fast ponnyridningen blev aldrig av tyvärr. Det ställdes in då ett gäng (idioter) som hade en annan tävling som inte alls hörde till firandet, kom springandes som dårar bara några meter från hästarna. Hur tänker man då? Det står känsliga hästar med barn på ryggen och barn ståendes runt. Kön som var bildad som vi stod i var som en mur och de andra sidorna runtomkring var det vatten! Så ridningen fick avbrytas pågrund av säkerheten. Jag satte mig ned och förklarade varför lillan inte fick rida och hon förstod, men det gick andra barn därifrån och grät. Usch, tänk om hästarna blivit skrämda och skenade?



Lillan med sin moster på en femkampsgren...

Hur som haver så var övriga dagen väldigt bra! Vi var där för se Zillah och Totte (samt ponnyridningen) mest men vi gjorde femkampen med och lillan fick medalj. Fast den där kön till tårtan, som jag stod mer än 30 minuter i, kunde ju ha skippats…  Sedan skulle min syster, som är 15 år, träffa sin pojkvän. De firade en månad den dagen. Kan man göra något annat än le? (tja, kanske garva lite också...) Men helt av en slump så gick syrran samtidigt som Anna kom med sin pojke. Vi skulle ju ha setts för inte så länge sedan, men då gick ju så mycket helt fel. Den lugna picknicken som jag sett framför mig gick ju nog allt annat än "rätt", då den inte var så särskilt lugn... De äldre barnen ville inte alls ha maten, utan ville ju hellre ha bullar och kakor. Så jag och Anna fick försöka äta ost och skinkpajen med tomatsalsa, sallad och örtcrème samtidigt som vi vakade över barnen med ögonen i nacken och konstant halvvägs upp på språng efter någon unge som sprungit lite väl långt bort. Detta samtidigt som Top Cats drog igång på scenen vilket gjorde att våra rop till barnen inte alls nådde fram till mottagarna. Samtidigt så skrek Liten och ville ha sin mat så det kändes rätt kört för iallafall mig… Mmm matro deluxe… Men vi fick i oss maten båda två, eller snarare alla tre, utan större missöden och utan att någon unge trillat i Klarälven (japp, vi förtjänade medalj, minst 5 vardera...). Men vi spatserade bort till en lekpark en bit bort och då funkade det hela mycket bättre med alltifrån konversationen och ätandet av kakor…

Geniförklarar den som uppfann ståplattan...

När vi gå hem mötte vi Malin, en gammal klasskompis från gymnasiet-  som jag nog inte sett sedan jag var gravid med lillan? Märkligt att man bor i samma stad men ändå inte springer på varandra eller ses. När vi var på hemmaplan igen så mötte vi svärfarmor med hundar så det blev en promenad med dem med. Väl inne så ställdes Lillan i duschen. Hon orkade hålla sig vaken så hon hann berätta för sin far, som kom hem efter avslutad dusch, om allt som hänt under dagen innan hon slocknade. Vi kom ju hem strax efter klockan 20 och varit ute och igång hela dagen, så hon var nog rätt färdig…

Efter jobbet igår så hämtade sambon upp oss, och så åkte hela familjen ut och spenderade några timmar på Sandgrundsudden med en fikakorg. Sverigetoppen nästa stod på scen och som ni ser var det inte bara vi med tanken att vara där... Vi satt nästan längst bak/ ut pga det höga ljudet för hunden och barnens örons skull. Några ur Gladiatorerna var där men dit gick vi inte fram. Vi har inte sett ett enda avsnitt så hade ju ingen aning om vilka de ens var... Var lite annat också, bland annat detta nedan:

Men kön till sockervadden gick däremot bra att stå i...



Och kladdiga fingrar kan man bli av med så här... 

  

Lite bus blev det också. Då ville barnen runt omkring också leka. Jag tror säkert att de andra föräldrarna tänkte glada tankar om oss. Inte ska de väl sitta still, eller va?

Tanken var att fira nationaldagen på Mariebergsskogen, där de dagen till ära skulle vara lite olika aktiviteter. När jag vaknade kände jag inte alls för det, speciellt då sambon som är ledig från jobbet inte var ledig från fotbollen, har bilen då resan är 1.5 - 2 timmar enkel resväg. Och jag kände verkligen inte för att promenera eller sitta på bussen. Sambon meddelade mig när han väckte mig att det var fint väder idag - och jag kände mig mer tvingad till att åka. Helst ville jag bara krypa ned i ett par mjukisbyxor, vilket jag typ aldrig har på mig, så förvånade mig själv... Men när vi väl var uppe allihop och sambon väl var iväg så började det regna. Och jag måste erkänna att jag gladde mig lite, dels för att vi faktiskt inte kommit iväg än och att vi nu faktiskt inte skulle iväg - och detta pågrund av vädret och inte mitt bristande längtan efter en heldag ute. Ja, jag vet att det finns kläder efter väder och lite regn gör ingenting. Men när det är mycket regn, ingen bil och två ungar i olika åldrar så gör det faktiskt det. Speciellt när man ammar ena och jag sitter inte gärna ute i kylan och blåsten. Faktiskt.

Så idag har vi gjort ingenting. Inser att det var länge sedan. Och lillan verkar tycka det är väldigt skönt också att inte flänga runt. Inget dagis, ingen aktivitet och ingen "överraskning" som någon av oss föräldrar tänkt ut. (Än?)

Och jag känner mig lycklig ändå, i mina mjukisbyxor och nerspydda linne.

  
Jag har hittills under alla år egentligen bara hört talas om bokbussen. Men aldrig har jag då sprungit på den. Så döm min förvåning när den huxflux stod längs promenadvägen när vi var ute med hunden. Eller ja, en liten bit ifrån. "Mamma titta! Kan vi gå dit Kan vi gå in?" Barnbokbussen ifrån Karlstads stadsbibliotek. Nyfikenheten vägde till och med över blygseln hon har runt främmande människor. Hon är nämligen väldigt reserverad mot människor som hon inte känner tills hon kommit underfund med vad de är för människor...

Men här knallade hon rätt in, innan jag ens hunnit ställa ifrån mig barnvagnen! Mannen som skötte allt var en snabbtalade man med grov dansk brytning, och jag hann knappt med att höra. Krångligt nog med min nedsatta hörsel - har svårt för både danska och ex skånska om jag inte kan se läpparna oftast. Men det gick ändå...



Inne i bussen var det väldigt uppdelat, och dansken hade riktigt bra koll på alla sina böcker. Alla var också rätt nya och fräscha - som han stolt berättade om, om man jämför med de som finns på de vanliga biblioteken.

Vi lånade 5 böcker, och fick en jätte lång lånetid på dem eftersom det är sommaruppehåll och de ska tillbaka den 13 september! Vi fick även en gåva, Spöket laban - Rufus på hundtävling! Om det är en barnfigur som jag gillar bland de gamla klassiska så är det just Spöket Laban! Har flera filmer och andra böcker!

Ni vet när någon förbjuder en och man vet att man borde låta bli men samtidigt bara måste fortsätta ändå? Så måste nog lillan ha känt... Att förbud frestar mer? Så måste nog lillan tyckt. Att det är lättare att få förlåtelse än tillåtelse? Så måste nog lillan ha resonerat.

För plötsligt så hade nämligen den lilla tråden i ena armen blivit mycket mycket längre  och armen mycket mycket vidare...

Detta balkongprojekt är inte snäll mot plånboken måste jag erkänna. Timmarna på Plantagen väckte alldeles för mycket vill-ha-känsla för min välbefinnande! Tur att jag hade min mor med mig. "- Åh, den var fin... Sådan skulle jag vilja ha..." lät det nog mest från min sida.

Och med mammas kunnande slapp jag nog en ekonomisk flopp, då hon är väldigt duktig på växter och arbetat i trädgårdar och visste mer om diverse blommor än vad som faktiskt stod på de små lapparna som finns vid/med växterna. Vad för jord det skulle vara, vilket djup, vilket omfång det skulle bli, giftig eller ej etc etc. Och vilka som faktiskt fungerar i detta klimat och miljön på min balkong. Min balkong ligger i sol, och det kräver ju en del av sin blomma. Vill ju inte ha sönderbrända blad eller något sådant. Jag skulle nog mest köpa det som var fint och hoppas på det bästa.

Köpte tomatplantor - ingen egenodlad från början detta år, då graviditeten spelade stor roll. Och i det stora hela så vann lillan tror jag. Det blev blommor. 2 margeuriter och 4 dahlior - alla i olika rosa nyanser. Även krassefrön - dock röda, som vi ska sätta imorgon efter att lillan kommit hem från dagis. Där möttes vi väl på mitten, då man kan äta dessa blommor.

Har lite mer att införskaffa, men i det stora hela är det nog mest att vattna och vänta på att det ska växa. Jag är inte så bra på att vänta dock. Jag ska nog egentligen inte hålla på med sådant här i för lång utsträckning, tålamod är inte riktigt min starka sida om jag ska vara ärlig. Jag vill att allt ska vara klart nu.

Efter ett dygn legat i vatten har nu blomsterbönorna planterats. Även citronmeliss, basilika, persilja, gräslök, timjan, sallad, oregano samt citron verbena finns nu i detta hushåll! Ska ned till Plantagen idag, nu när lillan ändå inte har dagis så ska vi kika om det finns något annat roligt till balkongen. Mamma vill ha ätbart medans dottern vill ha blommor...

Både igår och idag har det varit Våxnäsdagarna. Så "centrum" har haft lite olika aktiviteter - allt ifrån att prova på att tova, ansiktsmålning, godis, grillat, thaimat och så hoppborg samt ridning. Lillan fick två turer på hästryggen och så hoppa lite hoppborgen.

 


Så fort lillan fick syn på kaninen, som var typ direkt, så var det kört. Hon ville dit på en gång - helst utan att stanna och titta på något annat...



 

En pennfläkt! Dyr, 55 kronor, men bättre än att samla på sig en tredje ballong eller uppblåsta hammare. Sen kan det ju vara bra att ha i bilen. Inbillar jag mig. Intalar jag mig. Känns mer värt pengarna då.



Precis när vi skulle gå så ropade någon i högtalarna "Hej alla barn, nu är det snart godisregn!" Snart visade sig vara en halvtimme senare... Så vi gick in i godisaffären istället. En ganska stor affär med tema a'la lördag...



De delade ut dagens VF så jag tog en sådan och tog en liten paus vid en bänk.

Mmm... Choklad cookies... Ja, jag erkänner, gjorde en ny omgång. Och ja, de är försvinnande goda! Experimenterar lite fortfarande med olika sockersorter och denna gång la jag till lite madelspån. Jag hade ju inga cravings under graviditeten, men det verkar komma nu istället… Ja, jag är smått beroende...

Vi börjar med 120 liter jord och 40 liter leca kulor... Så länge...