Var till BVC idag. Grabben växer så det knakar! 4750 gram och mäter numera 56.6 centimeter! Sköterskan är så nöjd med honom, han följer med blicken och han slösade rikligt med charmen med att och "skratta" stort mot henne. Storasyster var också med, men hon höll sig med leksakerna istället.

Lillgrabben har fyrat av leende efter leende både igår och idag! Tittat mig rätt i ögonen och log som svar. De sägs ju att småbarn inte ler om det inte är för att det händer något i blöjan, men där hände det ingenting! Dock var de inte lätt att hinna med kameran. Detta var väl bästa som jag fick, precis när leendet håller på att gå ned, men som inte var suddig. Men mjölk och allt, han är väl lycklig då vi just avslutat amningen...

Pratat på har han också gjort under dagarna med, mitt lilla charmtroll! Nu ska vi strax in till staden och skriva på papper om att hans far faktiskt är hans far.

Var först till BVC med liten. Han har växt! På 5 dagar har han gått upp nästan en chokladkaka. Det var faktiskt sambon som gjorde den jämförelsen. Han lär sig, han tänker lite som mig efter alla dessa år.! Liten väger nu 4205 gram, växt till 54 centimeter och huvudet har nu omkretsen 37.6 centimeter… Ögoninfektionen har nästan gett med sig helt. Bröstmjölk är verkligen en magisk medicin. Lillan tittade skeptiskt på när jag först droppade i i ögonen, sedan i naveln som fortfarande läker och så sedan smorde in fötterna som var torra.

Var sedan till banken. Kära sambon tryckte in sin egen kod på min bankdosa (alla tre gångerna) (jätte tack för den…) så vi låste upp den. Öppnade upp konton till liten. Ändrade även om lillans ena, båda barnen har en med fonder - som inte kan röras hur lätt som helst och en som vi sätter in sparpengar som vi kan ta av när det behövs – typ till en ny säng eller bilbarnstol… Ändrade om så att vi föräldrar står på ett konto var åt dem och de står som förmånstagare, detta för att de inte ska göra slut på pengarna samma helg de blir 18 år (som en viss fader gjorde…) och så att det blir enskild egendom vid eventuellt giftermål (ja, lillkillen är 2 veckor gammal, men här tänker vi långsiktigt…) Jätte trevlig kvinna som hjälpte oss, och hon visade fnissande vart personaltoaletten låg när jag plötsligt började läcka. Tur att jag bar svart så inte den fina fläcken med bröstmjölk inte syntes alltför väl!  

Hälsade sist på sambons jobb och tog en fika. Vet inte om det gick löpeld genom byggnaden men helt plötsligt kom det chefer och folk från olika avdelningar och ojade sig över liten. Samma fråga som kom i flera omgångar, allt eftersom folk strömmade till, var: Hur sover han på natten?

Idag var sambons första dag på jobbet sedan liten föddes. Han kom hem med denna. Innehöll en tröja, skjorta och ett par sommarbyxor. Dock var byxorna ganska stora, i storlek 68 (4-6 månader), så undrar om han kommer kunna ha dem alls i sommar. Men om han fortsätter äta i den här takten lär han växa ur dem innan sommaren är slut...

Bilderna togs 13 april 23.30.24 och 23.30.42. Tog med mobilkameran. Vad tiden går, känns besynnerligt att min mage nu är platt (nåväl, sånär...) och att ingen längre utövar gymnastik runt därinne. Redan i min mage var vår son en riktigt nattaktiv bebis, han brukade vakna till vid just denna tiden... Så även nu... Tyvärr. Vissa traditioner får gärna bytas ut. Faktiskt. Helt uppriktigt och ärligt så är ett byte helt okej för min del...

Liten är inte enbart skyldig till hela påsen, men nära på!

Jag dricker mängder med vatten nu, känns som en öken i halsen och att jag inte druckit på flera år så fort lillkillen ammas. Har gett upp det där med glas nu... Dricker upp ett stort glas direkt och sambon får gå och fylla på 4 gånger. Minst. Nu räcker det med en gång oftast.

Detta var för lite innan en timme kvar tills lillan skulle hämtas från dagis för någon dag sedan. Hade gått och städat och plockat under morgonen, och sedan gjort i ordning en kopp te och ciabatta, som fortfarande var varm från ugnen. Tänkte fnissande för mig själv att ”nu är jag värd en lugn fikastund”. Sambon kommer då med vår son i famnen och meddelar att han fick tid att lämna plasma om ca en halvtimme och att han nu skulle sticka iväg. Dessutom var sonen hungrig upplyste han mig om i förbifarten. Hejdå vällustig egentid… Nåväl, ställde undan den varma koppen som precis svalnat av så man precis kunde dricka, och tog ett glas mjölk istället. Åt gjorde jag samtidigt som jag ammade. Kändes som jag hade en hel okej tidsram ändå, och att jag då kunde amma igen strax innan jag skulle gå så skulle han vara nöjd några timmar, så man kunde vara ute en stund med lillan.

Åt klart och det hade låtit i blöjan så bytte den. Perfekt, då är även det behovet också gjort. Kläder på lillen återstod. Hittade en bra body, har inte så många jätte små, och började klä på honom. Så lätt är det inte att ta på kläder på ett spädbarn kläder, faktiskt. Precis när den är på så kräks han. Bara att byta. Samma sak på andra bodyn – precis när den sitter på så kommer ännu en spya. Gissa vad som hände med tredje… Mmm, precis…

Muttrade lite och tänkte att jag väntar med överdelen då. Börjar nedifrån så byxor och strumpor på. En halvtimme kvar. Tänker på min nu redan en gång microåteruppvärmda tekopp som än en gång står och svalnar på köksbordet. Hör hur det brakar till i blöjan. Igen. Suckar. Går till skötbordet. Passar på att sätta på mig en kofta. När jag sträcker mig efter en ny blöja känner jag att det blir varmt om handen och jag tittar ned. Strålen träffar min hand, min kofta, hans byxor och även den matchande settröjan.

Fem av hans plagg i tvättkorgen, och det enda som återstår av de tilltänkta original kläderna är hans strumpor. Strumpor som det står LOVE på. Med stora bokstäver. Som jag senare fick ta av då jag fick ta ett par byxor med fötter på. Under hela den här klädproceduren skriker han argt, han vill mycket hellre vara nakenfis, och klockan går rasande fort. Blev mycket frestad att bara linda in honom i en varm filt tillslut. När kläderna väl var på så tystnar han. Bara sådär. Lägger ned honom i quadroliften och han ligger där och tyst. Bara tittar upp på mig. Som det vore mammas första svek. Inte ett pip. Inte inne, inte på promenaden före eller efter hämtning av storasyster- som jag förövrigt precis hann i tid till.

Att kalla detta mammaledighet känns ibland som ett hån.

När lillan föddes så har jag för mig att märken på barnkläder var: Hello Kitty, Pippi Långstrump och Bamse. De finns fortfarande kvar visserligen, speciellt Hello Kitty, men nu så har Barbapapa slagit igenom mer och mer. Hade en film med dessa när jag var liten och jag tycker det är jätte kul att det nu har kommit tillbaka! Här har lillen en skallra - Barbaflink heter han visst (minns ej namnen på alla barnen, så tack google...) 

Första BVC besöket gjordes idag. Och jag promenerade faktiskt dit! Fick pausa några gånger, men är ändå nöjd med att rullstolen fick stå kvar hemma. Lillen, som förövrigt har fått ett namn nu- A, har växt. Han väger nu 4030 gram och ökat 3 mm runt huvudet... Det sista är ju ingenting direkt, men jag är nöjd med vikten. När stora syster föddes vägde hon 4160 gram, så han är alltså mindre än henne nu, och han känns ganska stor nu ändå. Tokigt!

Navelsträngen tappades när han var exakt en vecka, och naveln håller på att läka fint. A har dock fått lite ögoninfektion, vilket tydligen är ganska vanligt för spädbarn. Nya världen innehåller mycket ovana bakterier, så håller på och rengöra och badda med bröstmjölk. Ska avvakta lite och se om det blir bättre. Fick också D vitamindropparna, så får börja göra det till en vana med.

Mat, somna. Vakna, mat. Byta blöja. Mat. Titta runt lite. Mat. Somna om...

 

Återupptäckt massor av saker nu när man åter har en bebis i famnen!

*   Hur sömngroggy man blir när man ammar...

*   Hur akut törstig man blir när man ammar... och i ständigt behov av ett stort glas med vätska... vilken som helst, ge hit bara!

*   Hunger! Ovan känsla. Det tar mycket när man ammar! Sambon retar mig att jag blir hungrig mellan tuggorna...

*   Brösten som ökar till size gigantisk och som drar åt och börjar läcka vid höga ljud... oavsett om det är babyskrik eller vaktmästarens traktor utanför... 

*   Bajsblöjor... Så. Många. Bajsblöjor... 

*   ... och i dessa är det först färgnyans svart och konsistensform geléslem till att sedan övergå till något som liknar currygul keso...
 
*   Att man, när precis färdig för att gå ut genom dörren, hör blöjan vibrera eller en kaskadspya plötsligt täcker de nyss torra och rena kläderna (och gärna över en själv med)...

*   Sömnbristen. I. say. no. more...

* Småhanddukar från IKEA är bland de bästa inköpen man gjort...

*   Främmande människor som stannar och kikar in i vagnen och ojar sig hur liten en bebis kan vara...






*Nyförvärvad erfarenhet: Skillnaden mellan pojkar och flickor... pojkar kissar annorlunda än flickor... mycket mer annorlunda...  den klassiska bågen är upplevd...

Idag gjorde vi PKU test, allt var bra! Blodproverna får man svar om 7 - 10 dagar, och hör man ingenting så är allt okej. Övriga tester, koll på hjärtat, ben och leder har inte heller visat något mer än att vi har fått en frisk pojke! Hoppas resterande fortsätter lika bra! Han är inte heller det minsta gul och inte mycket plitor eller så. Känns så skönt, man oroar sig ju så under graviditeten - får man ett friskt barn?

Nu går jag mest och njuter av min lilla son, kan ha honom i famnen i timmar. Amningen går också bra, och mjölk finns i överflöd. Snusar honom  i nacken och kan inte låta bli dra fingrarna över den så mjuka huden. Han är äntligen här!

Hej allihopa! Tusen tack för alla gratulationer som kommit i form av sms, telefonsamtal, besök och givetvis i kommentars fältet! Blev jätte glad nu när jag loggade in! Anledningen till att jag inte uppdaterat så mycket är för att jag drar mig för det främst av den graciösa anledningen till att det gör sjukt ont att sitta ned. Stygnen håller på att drar alldeles förskräckligt nu under läkning. Smällar man får ta när man föder barn...

Övrigt idag så går timmarna i sann babybubbla. Sömn har det varit mer av under natten, både jag och sambon har turats om. Lillan var till dagis för första gången på länge och skröt järnet om att hon fått en lillebror. Vi var iväg till sjukhuset och gjorde PKU testet, och hörseln (och alla andra övriga undersökningar som gjorts) var finfint!