Inte mycket sömn i natt heller... Men då lillan var så pigg igår, och bara sov 10 minuter på dagen, så fick hon gå till dagis imorse ändå då vi som tidigare sagt misstänkte att det var tänder på g. Själv ville inte alls gå upp imorse. Ville bara ligga kvar. Brukar alltid ta medicinen när sambon går upp och så ligger en stund så att det får verka lite. Denna morgon insåg jag att burken står i vardagsrummet, då jag bar ut den för att en kompis som är undersköterska ville titta på den. Men tillbaka in i sovrummet kom den inte. Så jag gick in i vardagsrummet. Kände då att mina visdomständer i underkäken är i växtfas igen. Svullet och ömt och inge roligt alls. I vardagsrummet trampar jag på något, första tanken är att det är i banan. Eftersom vi har lågenergilampor i detta hemmet så tar det en liten extra stund innan de väl lyser igång. Tittar ned och synen gör mig allt annat än glad.


"Känns inte som det lär bli en så jätte bra dag då man det första man gör på morgonen är att trampa i hundspya"

fick min sambo skickat till sig i ett sms. Väl ombytt, och på väg till dagis känner jag mig dålig igen. Bussresan in till stan var evighetslång och väl på seminariet var jag alert i kanske 10-20 minuter och tillslut kunde inte mina ögon fokusera på något. I vanliga fall har vi haft 20-30 minuters fikapauser, men idag hade vi till mitt förtret endast 10 minuter. Jag orkade inte ens gå ur rummet utan drog tag i jackarmen och la den på bordet som huvudkudde och lutade sonika huvudet på den och somnade. Jag har jätte svårt att somna på liknande vis annars men inte nu.

När vi slutat vid lunch såg jag sms från sambon att vi inte kunde luncha tillsammans. Frustrerat gick jag till biblioteket för att lämna tillbaka tidningarna och väl där så ringer dagis och säger att lillan har ögoninflammation! Och att hon varit hängig och varm, och inte ätit vilket är ovanligt för henne. En pojke hade redan blivit hemskickad under dagen, och fröken i telefonen berättade att hon varit hemma med sin son förra veckan med samma sjukdom. Så det blev ingen singellunch för mig ändå som jag hade tänkt. Utan det var bara att ta bussen att åka hemåt. Missade precis min buss. Tog en buss som jag sällan åker istället, då det finns andra som går mycket närmare hemmet, men de skulle dröja så länge samt att det skulle ta längre tid även på själva bussresan. Men istället fick jag gå lite längre. Givetvis började det små dugga för att sedan övergå i regn när jag var framme på dagis.

Där hittade jag henne sovandes på en soffa, jätte varm. Kändes inte snällt att dra ut henne i det kalla regnet. Hemma blev det några lussebullar för att mätta magen lite och försökte få henne att somna. Gick sådär. När hon väl somnade var det egentligen på gränsen till försent i min tidsram för hennes sömnrutin. Men så vaknade hon till av lite barnprogram och jag började med maten. Sambon kom hem med en liten uppmuntringspresent till lillan, då hon inte ville ha något från affären som glass eller liknande. En rosa adventsljusstake som hon ville ha!

Nu har vi försökt få henne att sova, men hon vaknar hela tiden. Mycket gråt, ögon som klistrar igen sig och nu har hon jätte ont i ena örat. Hon frågade själv om att få medicin förut, så då är det ju illa. Ska ta och borsta tänderna och plocka in strykjärnet. Nu är alla gardinerna strukna och uppsatta och dukarna strukna och utplacerade. Ägnat flera timmar åt strykning denna kväll. Imorgon blir en lång dag med allt från läkare, hjärtundersökning, sjukhus och seminarie. Och så sjuk unge på detta. Hoppas vi får sova inatt!