Sen var vi in hos guldsmeden i Duvan huset. Konsulterade en stund, och i slutändan lämnad in den ring som jag tidigare nämnt. Vad det verkar som kan jag få min egna unika drömring? Lite nervöst faktiskt. Kom på att jag glömde fota den, så kanske får ta en promenad in imorgon och be om att få ta en bild eller två? Väl hemma började sambon med maten och jag och dottern tog en av de stora soffkuddarna och den nyinköpta mattpiskan och gick lös på den en stund. Jösses, vad damm! När vi gjorde så förra året så började alla andra på gården att släpa ut sina tillhörigheter och damma av - kommer det bli så i år också?

 

När vi kom in igen så vankades det entrecote och ugnsgrönsaker med vitlöks och örtsmör samt bearnaisesås till oss stora, och mos och grillkorv till Lillan... Kan knappt tro att det där är min unge - men... Hon har förätit sig på det. Förr åt hon jätte mycket av den maten, men nu så vill hon helst ha annat. Jag kan i min tur inte äta spagetti och köttfärsås på grund av min mamma... Måltiden avnjöts till en den helt nya filmen Askungen 3 - det magiska trollspöet. Jag matchade väl min lilla dotters entusiasm, om inte mer. Älskar Disney. Speciellt de nya som jag aldrig sett förr...  Då är det stör- mig- ej mode på mig...

 

Nåväl... Detta var min dag. Nu ska jag sätta mig och titta på den andra nya filmen - Modig. Två filmer på en dag! Vad jag skämmer bort mig... Barnen sover, och jag tänkte sätta mig helt ostört och "kontrolltitta". Vilken bra mamma jag är som ser till att filmen inte är så läskig... Helt osjälvisk, eller hur?

 

 

 

 

 

Här är lite bilder från igår, hade så mycket bilder att det kändes bättre att dela upp inläggen. De två tupparna var väl guldkornen i paraden ändå, de höll sig märkligt nog väldigt mycket i vår närvaro ändå. Lyckades få en hel del bilder på herrarna på olika ställen. Hu, nästa år ska nog jag också klä ut mig. I år fick jag ta över Lillans tiara då hon inte ville tappa den. Gick i flera affärer med den på... Mötte en kompis som stod i kassan på Headspot. Hon hade nog rätt kul åt mig...

 

 

 

 

 

 

 

 

Dagen började allt för tidigt, då Liten vaknade och tyckte att "Nu minsann ska vi leka..." Mamma och pappa var... inte alls roade... Några timmar senare var det uppstigning och gjorde iordning för att åka in till stan. Idag är det ju påskafton och här i staden finns något som heter Påskparad! Man samlades alltså vid muséeparken och så tågade man in till stan. Några stod och delade ut godispåsar från Haribo och vi fick med oss hela tre stycken. Och en liten kille som såg sådär exalterad ut att dela ut bokstavskex. Pappa fick onda ögat av dottern när han av misstag hade ut alla på asfalten... Solen sken, men hu vad kallt det var! Snålblåst! Hur som helst så gick vi nästan längst bak i hela tåget, orkestern gick ju först så den hade vi inget nöje av. Kändes mest som vi gick på en trång promenad. Lillan undrade mest om varför vi egentligen stod i kö och vad vi köade till...

 

 

 

 

 

Väl inne på Drottninggatan så "genade" vi via mitticity för att tina upp oss lite. På torget så var det lite spex bortsett "den vanliga lördags torghandeln" - någon karusell, lotteristånd och något uppträdande. Efter att ha köat en stund köpte vi en heliumballong med en enhörning på till överpris och sedan gick vi på lite... Äventyr... Äventyret får ett eget inlägg. Kanske... Efter det så blev en sväng på BR - för det är ju "bara" 5 månader kvar att önska sig saker tills Lillan fyller år... Handlade lite kläder till Lillan också, hon har ju haft sådan växtvärk i benen och kan nu säga att hon inte fejkade - hon har verkligen växt! Många byxor är för korta! Gick också in till olika guldsmeder, och funderar faktiskt nu på om jag ska ta en ring som jag fick av sambon när vi just blivit tillsammans som tillhört hans mormor och göra om. Den är i vitt guld och 14 diamanter och om man skulle ta och smälta ner den och göra en helt egen och unik vigselring? Tåls att tänka lite på.

 

 

 

 

 

 

 

Efteråt så åt vi påskmiddag! Så vi blev mätta idag också... Senare på kvällen hade vi påskäggsjakt. Eller ja. Vi hade ju inget godis i, och alla paketen utom ett var förstora för påskäggen. Så vi la det lilla i påskägget och gömde i Lillans rum. I ägget la vi också en "skattkarta" som visade vart hon skulle hitta ett paket. Väl på angivna "skattplats" hittades ett paket och med en ny karta till nästa paket... Böcker, en babymobil och special såpbubblor som inte går sönder när man fångar dem... Tror vi ska gå ned i källaren och blåsa dem imorgon faktiskt...

 

 

Vad har ni gjort idag då? Glad påsk förresten!

 

 

 

Liten påskkärring idag: "Mamma, det heter sjalett...."

Tack för tillrättavisningen när jag sa huckle... Ska du fylla 5 eller 50?

 

 

De senaste dagarna har det hänt massor. Det har ätits våfflor, det har promenerats, det har shoppats, det har träffats släkt och vänner, det har målats urblåsta ägg, påskpysslat, tittats på vigselringar, varit på BVC, Liten har både varit med om sin första genomåkning av biltvätten och sitt första tandläkarbesök och så har jag varit på tupperwareparty... Funderar även på att börja sälja det själv... Bara idag har vi handlat hem en massa fjädrar för att pyssla vidare, en sväng på Babyproffsen och fick lite bebiscraving - vill jag ha en tredje? Vi har även ett par köpt födelsedagspresenter till Liten och ätit på Mc Donalds. Där träffade jag också en gammal klasskamrat som jag inte sett på länge. Han hade... Förändrats. Håret var längre än jag själv någonsin haft det - Lillan småmobbade mig till och med över att jag hade "kort" hår. Liten var fascinerad - han fick till och med dra i det så den hårslingan lär ju dofta äpple ikväll... Skägget kom han lyckligtvis inte åt. Vad hände med tiden? Vad man åldras... Hej ångest... Efter maten så hämtade sambon upp oss och hela familjen åkte till IKEA för att kolla upp lite för dekoration för bröllopet.

 

Och när vi gick därifrån så gick vi faktisk därifrån med mer pengar än vi kom dit med - vi hade faktiskt "tjänat" pengar då vi var där. Lillans klänning blev enligt personalen "förstörd" i lekrummet - och de praktiskt taget prackade på oss ett presentkort på 300 kronor i ersättning. På allvar. Både jag och sambon gick häpna därifrån, vad hände liksom? Hur ofta händer sådant?

 

Vid närmare granskning av klänningen när vi kom hem så var det inget som till synes inte kan åtgärdas. Men visst, tusen tack IKEA - personalen var fantastiska!

 

Nej, nu blir det en snabb dusch och smörja in mina stackars fossingar - de värker efter vår långpromenad!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det finns dagar... Och det finns... Dagar... Denna dagen började 06.30 av att en son som har vakningsförmåga 0 till 100 slog upp sina blå... Mamma VILL inte... Bah, som om mamma skulle ha något att säga till om? Hann precis vinka utav sambon, som skulle till Torsby för att hålla i en kurs. Fantastiskt... Noll hjälp där med andra ord. Väntade på att timmarna skulle gå för att besöket skulle komma, men blev tyvärr meddelad om magsjuka - så sällskapet och dagsplanerna vinkades också utav, fast i tanken.

 

Funderade hastigt på om jag skulle ta en promenad själv in till stan, tänkte få tummen ur och beställa vigselringen och så ha en shoppingrunda på Panduro - men hur kul är det själv? Som tur var så blev jag bjuden på middag utav svärfarmor... Alltid något. Lillan hade förresten jättekul på kalaset igår, hon pratade om att värdparet hade ett jääättestort hus och att värdinnan hade maaassor utav smycken och parfymer i det jäääättestora badrummet...

 

Vi har inget stort hus. Inget stort badrum. Smycken har jag massor då jag samlade som tusen i en period utav mitt liv (alltså innan jag fick barn), men använder dem sparsamt då sonen är en livslevande mänsklig gripklo... Alla parfymer gav jag bort jämt innan Liten kom till världen och använder Neutral duschtvål på grund av amningen och att Liten inte ska hamna i en större risk för allergier. Det enda jag luktar är väl "blåbär" ifrån handtvålen... Lillan är säkert jätte imponerad utav sin mamma... Eeeeeller?

 

Imorgon har jag noll planer... Då kan de iallafall inte ställas in (?). Jag skulle vilja sova hela dagen men där lär jag få tji. Ibland funderar jag på de som väntar med att få barn till i alla fall 30 - 35 till skillnad från en annan som blev gravid några månader efter studenten... De har ju kollosalt fler sovmornar än vad en annan har... Undrar om de uppskattar dessa? Nej, nu ska jag ta och hoppa i säng. Sambon sover sedan 21, jag ängrar lite att jag inte gjorde honom sällskap. Har letat inspiration på nätet i ett par timmar nu. Brukar i regel inte få sitta långa koncentrerade stunder när kidsen är vakna (som de typ är jääääämt) så jag typ försöker ta igen det - allt på en gång, när mina små avkommor sover...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vad off jag har känt mig. Inte så mycket energi och inspiration. Bakslaget med vädret gjorde nog mycket till humörsänkan, det kom massa snö för några dagar sedan och lurade alla på våren...   Men eftersom jag varit så sjuk i en vecka så gör det nog mycket med. Har ju knappt sett annat än hemmet. Dock verkar det inte bara vara jag, vännernas bloggar är inte jätte uppdaterade så vi kanske har en gemensam svacka? Jag är nog mest sällskapssjuk! Har ju mest haft mitt egna sällskap, och sedan familjen. Knappt orkat tala i telefon på grund av hostan.

 

Idag vågade sig dock sambons ena faster komma hit. Har gått igenom bröllopet ur "min synvinkel" så hon är uppdaterad. Vi har sådan otrolig tur att hon vill hjälpa oss med bröllopet. På sätt och vis vill jag ju dela med här i bloggen också, men samtidigt så får en hel del komma efteråt då jag vill att mycket ska vara en överraskning. Caketoppern`, hårsmycke och brudklänningen har jag ju bland annat. Men det får visas i efterhand. Under dagen har det kikats på massor av brudnäbbsklänningar, men ju värre de ser ut desto mer ville Lillan ha dem. Och de jag gillade... Gillade inte Lillan... Ska ta och sätta mig ikväll när barnen sover och hitta en så den blir beställd någon gång. Idag las kläder undan till Liten - byxor och en väst och nu i veckan ska vi hitta sambons kläder. Jag tänkte passa på att kika igenom några andra smyckesbutiker efter vigselringen också. Har en ring i åtanke, men vill ju kolla utbudet!

 

Låter jätte dumt, men ibland känns bröllopet så nära men oftast så långt borta. Vissa saker måste liksom vara klara innan man går vidare på nästa... Jag har inte bestämt mig om jag faktiskt är nöjd med min klänning eller om jag ska kika vidare? Hur gör vi med fotografen? Jag måste hitta skor till mina pyttefötter...

 

Någon annan än jag som tänker ordet "rymma"?

 

En gång för läge sedan beklagade jag min vän M för att ha mist sitt barn i magen. Nu är hon gravid igen - och jag kan inte alls kommentera på hennes blogg så jag GRATTAR henne (ja, och sambon då) till det nya liv som nu växer inuti henne! Vad glad jag blev!

 

 

 

 

 

Nu är jag på benen igen. Eller ja... Hyfsat. Usch, vilka dagar det varit. Blev ordentligt sjuk, och en lättare mjölkstockning med. Jag hade ju en tanke på att amningen skulle vara sånär avslutad vid det här laget nu. Men men. Bara att börja om igen med avvänjningen. Inte så mycket att göra åt det som varit.

 

Det började i lördags då var vi på kalas. Sambon, hans lillasyster och hans far fyller år med några dagars mellanrum så det blev ett gemensamt kalas även om det mest var för svägerskan skull. Var runt i lite affärer först och i sista affären började jag känna mig konstig och hängig. Det hela slutade med att jag fick lägga mig på svägerskans säng för att vila större delen av kalaset. Dagen därpå blev jag sängliggande hela dagen, 39.4 graders feber under dagen gjorde att jag fick vara i karantän i sovrummet. Varvade dagen med att sova och läsa. Läste 4 böcker, dock så minns jag knappt vad som stod i dem – så läser jag om dem om ett par veckor så kanske det är som att läsa helt nya böcker?

 

Igår så stannade sambon hemma från jobbet. Och jag var än en gång förvisad i sovrummet. Dock var jag inte lika lydig som dagen innan, men kände mig bättre och var rätt rastlös. Hostan är det som var värst då det stör alla andra, speciellt Liten då han blir väckt eller rädd, men bröstet gjorde lika ont som innan så personligen vet jag inte vad som var värst. Blev bara 2 böcker denna dag.. .Natten till idag var febern lägre, 38.3 men nu är den borta som tur är. Jag älskar alvedon...

 

Lillan har varit på dagis idag, och svärfarmor kom som en räddande ängel och tog med sig Liten och hunden vid lunchtid och hämtade även Lillan från dagis så jag verkligen kan få lite lugn och ro. Smärtan i bröstet är inte alls lika intensiv och jag blir inte lika svajig att vara uppe en stund. Men behöver verkligen vila. Är så otroligt tacksam över all hjälp vi får av sambons farföräldrar! Om ett par tre timmar är hela familjen hemma igen, men just nu så ska jag bara njuta av min ensamtid. Trots den envetna hostan.

 

 

 

 

 

 

 

 

Igår var det meningen att vi skulle åka och titta på två nya festlokaler. Men den äldre släktingen som skulle med fick åka in till sjukhuset för hjärtat, och ingen av oss var väl riktigt på "humör" för att åka iväg själva. Som tur var så verkar allt bra. De har gjort en ballongsprängning, vad det är riktigt vet jag inte - men han skulle få komma hem om ett par dagar. Vi hade en tanke på att åka idag, men 4 imorse vaknade vi alla av en rykande het dotter som låg och hostade. Febern var 39.4 och så växtvärk på det... Sambon tog med henne in i hennes rum igen, så inte hennes lillebror skulle smittas, och de delade då juniorsängen. Tänk, far och dotter har ett sådant band! Helt fantastiskt.

 

Hon kräktes upp medicinen på morgonen, och hela dagen har hon legat horisontellt. Halvt apatiskt. Sovit flera gånger. Gråtit över att huvudet gjorde ont. Febern gick upp något, och knappt ätit något. Jag bakade hennes favoritbröd för att trigga igång matlusten lite, men hon orkade inte ens sitta upp. Dricka har hon kunnat efter en hel dels tjatande. Ju hängigare Lillan var desto piggare och busigare var en viss lillebror. herregud, den ungen tog igen sin storasysters energi och var på allt... Sambon kom snabbt hem mellan jobba och Sverigecupsmötet med lite sjuklingsproviant. Glass, blåbärssoppa, sockerdricka och coca cola... Får se hur natten blir nu, febern är 38.1 så det är skönt att den är nere! Själv är jag redo för sängen med, Liten vaknade nämligen till vid 4 med, och sov oroligt. Jag har sovit två gånger jag med tillsammans med barnen, men är ändå trött.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Senaste veckan har jag tänkt otroligt mycket tillbaka. Liten är nu lika gammal som sin storasyster var när hon brände upp sina händer. 10 månader, hon  "fyllde" 10 månader några dagar efter att vi kommit ned och Liten blev det för några dagar sedan. Det känns som en dröm, något som hänt någon annan familj. Jag kan gå tillbaka och titta på bilddagboken, kommer ihåg hur jag satt där inofficiellt nyöppnade Ronald Mcdonald´s hus vid Linköping Universitetssjukhus och laddade upp bilder styckvis. Det tog sådan tid, har mer bilder på en hårddisk som nu saknar sladd... 

 

Bilder från alla nedsövningar, hur händerna både förbättrades och försämrades. Första badet i en sjö som skedde en narkosfridag med plastpåsar fastsurrade med hårsnoddar runt bandagen. Hur hon äter jordgubbar med händer inlindade i så mycket bandage att det såg ut som boxningshandskar... Måste verkligen köpa en ny sladd!

 

Hoppas vi aldrig behöver vara med om något sådant här igen! Inser att man tar livet för givet när man inte något allvarligt har hänt på ett tag. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Usch, mitt humör är sådär just nu. Sambon är borta. Dottern är borta. Hunden är borta. De senare två har jag ju en viss del i varför de inte är här men ändå. Det är... tomt. Sonen försöker friskt fylla i tomrummet med gnäll och pip. Vart tog min ständigt glada bebis vägen? Jag har vetat om den här helgen länge. Jag planerade, och bjöd redan i januari in ett gäng tjejer för en tjejkväll med tema alá bröllop med alternativ utgång på kvällen. Jag saknar att dansa. Har inte varit "ute" på över ett år och då var jag gravid och med jobbet - firande sista kvällen med julshowerna och att det var över. Och nu har jag ju ingen mage.

 

Nu så vet jag inte. En jag bjöd har inte ens hört av sig. Men har märkt att det verkar gå utför, om man tittar på msn så är det bara jag som börjar skriva och får oftast inget svar ens. Inget hej, hur mår du tillbaka. Inga inbjudningar till att hälsa på eller middag. Eller göra något alls. Jag har bjudit in flera gånger och även försökt bjuda dit mig också men detta får vara sista spiken i kistan. Jag struntar i vilket nu, energitjuvar orkar jag inte med. Någon form av respons vill man ju ha. Jag har försökt. Punkt. 

 

En annan tjej har nyss köpt och renoverat sin lägenheten så budgeten är stram, och tågbiljetter kostar ju. Förståeligt. Trist. Två skulle visst ha myskvällar med sin respektive istället, så tjejkvällen blev pannkaka. Jag tror nästan att jag tar med mig Liten på bio, borde väl finnas en barnvagnsbio? Usch. Jag känner mig lite bitter. Blev som tur var blev jag inbjuden på middag hos svärfarmor, blir nog lite gladare sedan. Få träffa någon annan. Jag har iomed att Liten fick vattkoppor och min mjölkstockning varit "instängd" ytterligare en vecka. Kan inte ens få besök av svägerskan som är i stan nu, då Litens karens tid inte är över och vill ju inte smitta hans lilla kusin. Jag började smått misstänka om det var något möhippejippo som var i görningen, med tanke på att allt klaffade så bra med att "gå fel samtidigt". Men misstänker det inte längre. Borde hört något om det liksom.  

 

Nej, blä vad surt detta blev. Jag skyller på att jag inte ätit choklad idag, det blir bra...  Tur att min kära sambo handlade med en massa gott hem till mig igår. 800 gram choklad köpte han hem, så kanske ska baka något riktigt chokladigt och vältra mig i i min ensamhet ikväll. Jag kan läsa alla bröllopsmagasin och böcker själv. Hetsäta så att jag somnar i någon form av chokladkoma. Det blir nog bra... Jag misstänker starkt att anledningen till att den här helgen känns extra tråkig är att sambon fyller år och att jag alltså inte får fira honom.